Missvisande inlägg om vattenlag

Tino Åberg vid sjön Yxern.

Tino Åberg vid sjön Yxern.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Debatt Svar på debattinlägget Viktig lag vattnas från den 28 december2019-01-05 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hela insändaren är förvirrad och märklig. Vad vill han och vad är det han vill ”rädda”? De som drabbades av överdämningar eller de som vill vidmakthålla gamla fördämningar utan tillstånd? Oavsett vilket är han ute och cyklar menar jag, kritiken är helt grundlös. Om det är en hyllning till 1918 års vattenlagstiftning du vill ge, ja, då lyckades du verkligen måste jag säga. Tror faktiskt aldrig jag tidigare läst någon hylla 1918 års vattenlag, som skulle visa sig vara en ren exploateringslag. De som ägde fastigheterna som dämdes kördes helt enkelt över. Det behövdes enligt lagstiftaren 1917 för att kunna bygga ut vattenkraften, annars hade det inte gått om markägarnas rättigheter stod sig mot kraftbolagen.

Ett sådant exempel är sjön Yxern i Kalmar län. Yxern skiljer sig inte från många andra sjöar i Sverige som skadas av småskalig vattenkraft, så dess geografiska läge borde inte spela någon roll. Det är istället ett bra exempel på toppen av ett isberg, vilket är ett enormt åtgärdsbehov att rätta till gamla synsätt på våra vattenmiljöer, förlegade verksamheter och dess föråldrade tillstånd enligt gammal otidsenlig lagstiftning.

Den 14 juni 2018 godkände riksdagen förslag om en ny lagstiftning för landets vattenkraft, förslaget accepterades i sin helhet. Den nya lagen som alltså bygger på Energiöverenskommelsen – innebär att i stort sett samtliga av Sveriges omkring 2 100 vattenkraftverk ska prövas enligt moderna miljövillkor. Alla verksamhetsutövare bör anmäla sig till Nationella planen. Om de inte gör det är de inte heller skyddade mot förelägganden från länsstyrelsernas sida, förelägganden som småskaliga vattenkraftsägare klagat på.

De som ska omprövas får också 85 procent av alla kostnader i samband med prövningen betald av branschens miljöfond på totalt tio miljarder kronor. De får även 95 procent av produktionsförluster täckta som uppstår till exempel vid minimitappning i naturfåra och/eller tappning i fiskväg. När de fått tillståndet har de rättskraft, ingen kan då klaga på deras verksamhet. De åtta kraftbolag som skänker de tio miljarderna blir dock inte lottlösa då de samtidigt får en skattesänkning värd totalt runt 40 miljarder kronor.

Lagförslaget innebär också att äldre rättigheter som urminnes hävd och privilegiebrev nu legaliseras. Därmed ökar risken för att det blir fiskvägar i en hel del små kraftverk och dammar som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vore bättre att riva ut. Även tusentals dammar utan någon som helst elproduktion kommer att anses ha ett tillstånd. Man sätter alltså ett högre värde i en funktionslös damm än att värna ekologiska värden.

Bara bättre för kraftverksägare alltså. Regeringen har beslutat att vattenkraften ska värnas. Trots att de flesta vet att vi har stora problem med våra vatten från källa till hav, ska nu alltså miljön i våra sjöar och vattendrag sättas tillbaka. Våra egna nationella miljömål ”levande sjöar och vattendrag” klubbade av riksdagen med majoritet, ska inte uppfyllas enligt den politiska samlade viljan, så vad ditt ”problem” är vet jag inte.