Inget snabbspÄr för den vill bli döpt i kristen tro

För den som vill bli döpt till en kristen tro Àr det inte bara att dyka upp i kyrkan och krÀva ett dop. LÄngt dÀrifrÄn.

Att döpa barn Àr vanligast inom Svenska kyrkan, medan Missionskyrkan praktiserar bÄde barndop och vuxendop.

Att döpa barn Àr vanligast inom Svenska kyrkan, medan Missionskyrkan praktiserar bÄde barndop och vuxendop.

Foto: Johnny Gustavsson

Linköping2019-08-02 07:00

– Nej, för den som vill konvertera handlar det inte om nĂ„gon quick fix.

Det sÀger domprosten i Linköpings domkyrkopastorat, Peter Lundborg.

NÀr en person vÀl uttryckt en vilja att konvertera frÄn en annan trosuppfattning, dÄ tar det sin tid, och det mÄste det fÄ göra, anser han.

Hur gör man dÄ?

– Det gör man genom att delta i kyrkans gemenskap i gudstjĂ€nster och annat som arrangeras inom kyrkan. Till det kommer undervisning i kristendom och samtal med en prĂ€st. SĂ„ smĂ„ningom kan det leda till dop.

I Linköping arrangeras ibland det man kallar drop-in dop. Men det Àr ingen vÀg att gÄ för den som vill konvertera.

– Nej, dĂ„ ser vi istĂ€llet till att hjĂ€lpa dem att gĂ„ den hĂ€r lite lĂ€ngre vĂ€gen med samtal och undervisning.

Till skillnad frÄn Migrationsverket anser inte Peter Lundborg att det överhuvudtaget Àr möjligt för nÄgon att sÀga vem som tror eller inte tror.

– Nej, det Ă€r en anomali. Att som Migrationsverket lĂ€gga upp en rad frĂ„gor för att se om man har kunskap, hĂ„ller inte. Tro Ă€r sĂ„ mycket mer Ă€n kunskap.

Det Àr svÄrt för kyrkans egna medlemmar att göra den egna tron trovÀrdig, tycker han.

– Det kan man bara göra genom sitt dagliga liv och det vet ju inte Migrationsverket nĂ„got om.

Han anser att av respekt för mÀnniskovÀrdet borde det vara sÄ att om man sjÀlv uttrycker en tro, dÄ kan ingen annan överpröva det.

– Att vi gör det Ă€r uttryck för en mĂ€nniskosyn som egentligen inte Ă€r vĂ€rdig vĂ„rt samhĂ€lle.

Samtidigt med detta kan inte kyrkan blunda för att det kan finnas mÀnniskor som inte i första hand drivs av en genomtÀnkt religiös lÀngtan. Men det brukar man mÀrka, enligt Peter Lundborg.

– Just dĂ€rför fĂ„r det inte gĂ„ fort. Den som vill ta steget att döpa sig mĂ„ste ocksĂ„ veta att det kan vara en fara om personen till sist utvisas. Det Ă€r saker vi mĂ„ste prata om

Peter Lundborg tycker inte att han stöter pÄ den instÀllningen sÄ ofta. Vanligare Àr att en del har ett hopp om att via ett dop, fÄ jobb inom kyrkan eftersom Svenska kyrkan Àr en stor arbetsgivare.

Mellan tumme och pekfingret, hur mÄnga pÄ ett Är, skulle du sÀga har tankar pÄ att konvertera?

– I Linköping, som Ă€r det jag kan överblicka, kanske det rör sig om tio till femton personer pĂ„ ett Ă„r i alla församlingar. Av dessa Ă€r det kanske hĂ€lften som slutligen tar steget och döper sig.

Abbas Alavis juridiska ombud, Almina Imamovic Àr kritisk till Migrationsverkets sÀtt att bedöma en person tro.

– De flesta svenskar, Ă€ven om de Ă€r döpta, gĂ„r sĂ€llan i kyrkan och Sverige anses vara ett av vĂ€rldens mest sekulĂ€ra lĂ€nder. Att vem som helst med det i Ă„tanke skulle kunna avgöra vems tro som Ă€r Ă€kta eller falsk, tror jag öppnar för stor godtycklighet, sĂ€ger hon.

Almina Imamovic förstÄr ocksÄ att det kan verka som en lÀtt vÀg för nÄgon som vill stanna, att hÀvda att hen blivit omvÀnd till kristendomen. Men sÄ lÀtt Àr det inte, enligt Almina Imamovic.

– Det har föregĂ„tts av bĂ„de undervisning och lĂ„nga samtal, I Abbas fall har han undervisats av Maria Linder som Ă€r pastor i Missionskyrkan. Hon har ofta besökt honom och fört samtal med honom pĂ„ förvaret, sĂ€ger hon.

Vad tror du kommer att hÀnda med Abbas Alavi Àrende?

– Jag vet verkligen inte. Afghanska myndigheter har tydligt klargjort att de inte tĂ€nker slĂ€ppa in honom i landet. DĂ€rför förstĂ„r jag inte vad svenska myndigheter hĂ„ller pĂ„ med, nĂ€r de fortsĂ€tter att spĂ€rra in honom.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!