Är nya simhallar värda pengarna?

Vem lägger hundratals miljoner kronor på en anläggning utan att veta vad kunderna vill ha? Svaret är; många svenska kommuner som bygger simhallar.

Äventyrsbad är en förklaring till att fler besöker en  badanläggning

Bilden är från Linköpings simhall.

Äventyrsbad är en förklaring till att fler besöker en badanläggning Bilden är från Linköpings simhall.

Foto: Jeppe Gustafsson

Linköping2019-05-18 09:00

Det anser i alla fall Svenska badbranschen (SBB) och har nu tagit reda på just detta.

I dag är många badhus i landet ålderstigna och behöver bytas ut och fler behöver byggas. I Sverige i dag pågår det simhallsbyggen i en rad städer. Västerås, Kristianstad och Stockholm är bara några exempel. Ytterligare kommuner är på gång, Linköping inte minst, tillsammans med bland andra Jönköping och Växjö.

Enligt SBB så kommer det inom en tioårsperiod att behöva byggas cirka 100 anläggningar i olika storlekar. Kommunerna står alltså inför stora investeringar. Inte minst i Linköping har debattens vågor gått höga och från bland annat KD har kritiken – efter fattat beslut – om skrytbygge kommit.

Så frågan man som skattebetalare kan ställa sig är om det är värt pengarna?

Inte sedan 1987, när SKL, eller som det hette då Kommunförbundet, genomförde en liknande undersökning har det gjorts några undersökningar om vad folk vill ha ut av sina simhallsbesök, och hur du upplevt de gånger de besökt en simhall. Men i december förra året, genomfördes den första stora publika attitydundersökningen på 32 år om hur besökare upplever ett simhallsbesök, enligt SBB.

Skälet till undersökningen stavas allmänintresse, eftersom det handlar om så stora pengar att bygga anläggningar i dag, enligt Anders Tempelman, marknadsansvarig på Svenska Badbranschföreningen.

– Lägger man runt 500 miljoner eller mer, på en badanläggning så blir det en fråga om hyfs att försöka ta reda på hur de som betalat anläggningen, alltså skattebetalarna, upplever hur det är, säger han.

1987 var nyttjandet av simhallar skräckinjagande lågt. Då uppgav sju procent att de nyttjade en simanläggning.

–Då skulle i alla fall jag, om jag vore kommunpolitiker, fundera över om det var värt att satsa hundratals miljoner på en företeelse som intresserar så få, säger Anders Tempelman.

Undersökningen i januari i år visade däremot betydligt bättre siffror. Nästan 40 procent uppgav då att de nyttjar en simanläggning.

Med den nyttjandegraden kan det mycket väl göra simhallar till en av de bättre utnyttjade kommunala verksamheterna, menar Tempelman som ser det här som en bra nyhet för de kommuner som bygger eller håller på att bygga nya anläggningar.

Ett skäl till att simhallsbesöken ökat är att befolkningen har vuxit och att antalet anläggningar har ökat. Inriktningen mot exempelvis äventyrsbad har också blivit vanligare och kan vara ett skäl till att badbesöken ökat.

Undersökningen Svenska badbranschen, SBB

2 800 personer deltog i undersökningen som genomfördes i januari i år av företaget Origo som har kontor i Linköping och i Göteborg.

Branschorganisation som representerar både publika bad och privata poolleverantörer. Bland medlemmarna finns bland annat Medley som är det företag som driver Linköpings kommuns badanläggningar.

I styrelsen för SBB ingår representanter från olika bad som Munktellbadet i Eskilstunga, Tivolibadet i Kristiansstad och Parkbadet i Sandviken. Umeå kommun ingår också men också privata företag som We group och Poolkungen AB.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!