Logga in
Vädersponsor:

Mitt perspektiv

Lennart Beijer

Miljarderna rullar - Trump bråkar med alla

Hultsfred Senaste veckorna har inneburit en helt fantastisk miljardrullning. Varje parti med självaktning har lagt förslag på reformer som kostar mumma. Senaste veckan har partiledarna tävlat i vem som lägger flest och dyrast förslag. Det återstår någon vecka och vad som helst kan hända. Väljarna hukar sig över hela vårt avlånga land………?!

Det verkar som om partierna har väldigt låg uppfattning om den svenska väljarkåren. Undertecknad tror inte att överdriven löftespolitik går hem i stugorna. Vore intressant om någon neutral ekonom tordes analysera vad kalaset kostar och hur den svenska ekonomin kommer att reagera. Kan man exempelvis sänka skatter med fyrtio miljarder samtidigt som man utlovar satsningar på minst femtio miljarder? Till detta kommer dessutom kraftfulla satsningar på den svenska krigsmakten.

Jag förstår mycket väl att partierna vill profilera sig i olika frågor och gärna sätter en prislapp på förslagen. Ju högre pris desto mer genomslag i tidningar, TV och sociala medier. SVT;s geniala grepp där partierna får visa sin position på vänster-högerskalan samt var de ligger mellan Global och Traditionell inriktning, visar tydligt skillnader mellan partierna.

Nu riskerar partierna en svek-debatt efter valet – men den är man tydligen beredd att ta. Man resonerar antagligen som så att ”väljarna glömmer snabbt”?

 

Presidenten Trump fortsätter bråka både med interna media och politiker samt med länder över hela världen. Det senaste är uppsägningen av Nafta – handelsavtalet mellan USA, Mexiko och Canada. Trump menar på fullt allvar att USA missgynnas av handelsavtal. Därför inför han höga tullar mot både Europa och Kina. Handelskriget är inte långt borta. Det märkliga är att nästan hela världen har en annan mening. Man anser att USA i kraft av sin makalösa militära och ekonomiska styrka styr och ställer i världen som man vill. Det ser dock ut som om Kina tar Trump/USA:s agerande med största lugn. Man ökar egen konsumtion samt handeln med andra länder i stället.

Men faktum kvarstår. USA:s hot, uppsagda avtal och allehanda sanktioner gör inte vår värld bättre. Om två år får vi se om amerikanska folket vill ha honom kvar som president?

 

Bästa skatten

” De flesta ekonomer säger att Sverige borde återinföra fastighetsskatten. Det var dumt och orättvist mot landsbygdens invånare. En riktig fastighetskatt skulle ge stora inkomster till statskassan. Det går inte att fuska med denna skatt. Dagens fastighetsavgift innebär att ett hus på landsbygden betalar samma avgift som en 10-miljonersvilla i Djursholm.

Det är märkligt att partierna har en sådan beröringsskräck för denna perfekta skatt.”

 

-Den stora frågan är hur regeringen skall formas efter valet. Kommer centerpartiet och liberalerna att sätta sig i en regering med stöd av (sd)

Handla lokalt – det är vi själva som avgör utvecklingen!?

Innan bilen handlades det mesta lokalt – efter bilen åkte vi till Vimmerby – och idag gör vi en utflykt till de stora handelsplatserna i Kalmar, Linköping, Jönköping och Växjö. Och nästa steg är redan på gång – nämligen att handla på nätet. Alla experter säger att handel på nätet kommer att utvecklas i snabb takt.

Samtidigt klagar vi allmänt på att det finns för få butiker och att de som finns har för litet sortiment. Tittar man på en lista över butiker i Hultsfred och Virserum blir man dock förvånad över bredden som finns. Och det är klart att butikerna skulle satsa på bredare sortiment och fler varor om de kände stöd från den lokala befolkningen.

I små kommuner är man naturligtvis särskilt känsliga för den pågående utvecklingen. Men samtidigt kan vi påverka situationen genom det egna agerandet. Kanske skall nästa skoinköp eller byxa, skjorta göras i Hultsfred och självklart bör vi köpa maten i någon av de lokala butikerna. Det räcker antagligen med att några hundra av kommunens invånare bestämmer sig för att handla lokalt – för att vi skall få se en positiv utveckling i våra butiker.

Kanske dags med en ”handla lokalt”-rörelse för utveckling av kommunens handel?!

Cuba – mitt i Karibien. Efter tre veckor på Cuba i sol och 30 graders värme – tillbaka till verkligheten i kylslagna Sverige – gäller det att snabbt se fördelarna med riktiga årstider!

Cuba och Fidel Castro har funnits i världspolitikens centrum i snart 60 år. 1959 störtade Fidel, Raul och Che Guevara med sin rebellarme diktatorn Batista och den amerikanska maffian. Redan 1961 försökte exilkubaner tillsammans med CIA stoppa den cubanska revolutionen genom militärt angrepp i Grisbukten. CIA trodde att angreppet skulle stödjas av befolkningen men deras förhoppningar grusades. Angreppet slogs tillbaka och hela frågan har ända in i våra dagar varit neslig för USA. USA:s agerande tvingade in Cuba i den sovjetiska sfären. USA bröt alla diplomatiska kontakter och iscensatte den handelsbojkott som fortfarande är gällande. Då även andra västländer följde det amerikanska initiativet blev förstås bojkotten kännbar.

Räddningen blev på gott och ont det sovjetiska stödet. Man hjälpte till med vissa investeringar och man köpte hela överskottet av sockerrörsskörden till över marknadspris. Cuba klarade sig men samtidigt blev man bortskämd och passiv i övrig utveckling som övrig jordbruksproduktion och utveckling av tjänstesektorn.

Trots sin relativa fattigdom är Cuba framgångsrikt vad gäller hälsovård och utbildning. Gratis sjukvård och utbildning placerar Cuba i en egen division i både Latinamerika och stora delar av övriga världen.

Utöver handelsblockaden spelar definitivt enpartisystemet en viktig roll i Cubas svårigheter. Ett trögt system, där personer som var unga vid revolutionen 1959 fortfarande sitter kvar i beslutande instanser.

Cuba erbjuder både solsemester vid långa sandstränder och rundturer över hela landet. Städer som Havanna, Santiago och Trinidad är spännande. Att komma till små samhällen på landet, mitt i tobaksodlingar och sockerplantager och få bo hemma hos lokalbefolkningen och diskutera Cubas framtid är minst sagt fantastiskt.

Mitt fackliga hjärta blöder. Efter tre heta veckor på Cuba borde kylan vid hemkomsten varit det mest chockartade. Tyvärr blev det i stället skandalerna i Kommunal som tog överhanden. Jag känner djupt med Kommunals medlemmar och lokalt förtroendevalda. Enda riktiga och hållbara lösningen är förstås att göra sig av med all ickefacklig verksamhet och att börja på nytt med ny förbundsstyrelse.

Flyktingkommunen Hultsfred

Hultsfred har genom åren varit Sverige-känt för olika verksamheter. Vi kan börja med regementet på Slätten där den indelte soldaten Rasken gjorde militärtjänst. Detta var också en viktig del av ortens utveckling. Nästa injektion för tillväxt av den lilla orten Hultsfred var givetvis järnvägarna Nässjö – Oskarshamn och Linköping – Kalmar. Järnvägsknuten fullständigades av järnvägen Västervik – Växjö. Den snabbt växande träindustrin och norra Europas största Husfabrik placerade köpingen på Sverige-kartan. Med HultsfredsFestivalen spreds ryktet om rockmusikens Mecka över stor del av världen.

Nu är vi kända som den stora Flyktingkommunen, som på ett fantastiskt sätt tar emot och integrerar familjer och ensamkommande ungdomar i samhället. Det är många kommuninvånare – i flera orter i kommunen – som gör ett bra jobb!

Hultsfred har länge varit en kommun, som tagit mot flyktingar. Stålhagsområdet – där väldigt många lägenheter – stod lediga – gjorde det möjligt att ta mot många flyktingar. För kommunen och Bostadsbolaget har det varit mycket ekonomiskt fördelaktigt. Det hade inte varit roligt med ett nästan tomt Stålhagenområde. Genom åren har väldigt många flyktingar passerat Hultsfred och Stålhagen – fått uppehållstillstånd och sedan flyttat vidare till Södertälje och Malmö.

Denna vidareflyttning har sedan några år avstannat – flyktingar med uppehållstillstånd ”tvingas” idag stanna kvar beroende på bostadsbrist i Sverige. Detta i sin tur innebär att de blivit Hultsfredsbor och Virserumsbor och därmed påverkar befolkningsutvecklingen mycket positivt. Kommunen får ekonomisk nytta av detta genom det statligt-kommunala utjämningssystemet.

Men även Hultsfred har sina begränsningar.

För även om flyktingmottagandet innebär en ekonomisk injektion i hela vår kommun – är det svårt att få tag på lämplig personal i synnerhet vad gäller mottagandet av ensamkommande ungdomar.

Kommunen har därför beslutat att inte ta mot ensamkommande ungdomar fram till 25 april. En paus alltså. Det är rimligt att alla kommuner gör en insats. Det är pinsamt att välbärgade kommuner försöker smita undan sitt ansvar.

Tipsbutiken Direkten får ta ett oproportionerligt stort ansvar.

Det stora flyktingmottagandet är förstås en verklig utmaning. Det är social- och skolförvaltningarna, som pressas hårdast. De har anledning vara stolta över sitt arbete. Det finns också vardagshjältar som Röda Korset och enskilda i föreningar och klubbar, som gör ett beundransvärt arbete. Vi skall heller inte glömma Direkten i centrala Hultsfred, som varje dag står i direkt kontakt med asylsökande som behöver göra olika ekonomiska transaktioner. Butiken har blivit ett service- och infoställe, som hjälper migrationsverk och kommun med ett viktigt arbete. På den tiden bankerna var riktiga banker som servade vanligt folk – var det naturligt att de tog på sig detta arbete. I dag får Direkten halvsula efter bankerna. Utan Direktens insats skulle det bli besvärligt för andra butiker, kommunen och de asylsökande.

God fortsättning, Lennart Beijer

I bastun är vi alla lika

I bastun är alla lika och kan diskutera både små och stora problem. Ibland skulle man önska att ledare från politiken, arbetsgivarna och facken träffades oftare i bastun och då gärna tillsammans med gement folk från fabriker, kontor och butiker.

I bastun förekommer rövarhistorier från jakt och fiske men också sanningar om hur samhället fungerar i olika sammanhang. Kanske spelar bastubad i Hultsfreds stolthet Hagadal en större roll än man kan tro? Jag rekommenderar därför politikerna i Vimmerby ett gemensamt bastubad i systerkommunen Hultsfred!!!

Sjysta tag på arbetsmarknaden. ”Kollektivavtal gäller på svensk arbetsmarknad” har varit en självklarhet sedan Saltsjöbadsavtalet 1936. Svensk ekonomi, arbetsmarknad och företag har mått bra av denna frivilliga reglering mellan arbete och kapital.

Med EU-medlemskapet har denna gamla självklarhet börjat sättas ifråga. Byggnads får inte vidta stridsåtgärder mot utländska företag, som betalar lägre löner än vad kollektivavtalet föreskriver. Transport-facket kämpar i motvind mot företag som använder utländsk arbetskraft och därmed betalar lägre lön än avtal. Svenskägda åkerier, som försöker följa reglerna på svensk arbetsmarknad blir utslagna i den osjysta konkurrensen. Skall de vara kvar tvingas de följa de oseriösa företagens exempel.

Nog är det märkligt att regeringen inte agerar och nog hade man förväntat sig att svensk fackföreningsrörelse skulle ha kraft att stoppa företag som nonchalerar och inte följer avtal?

Denna krackelering av regelsystemet på arbetsmarknaden påverkar även kommunerna. Nu senast Kalmar som är i full gång att privatisera sina 130 personliga assistenter. På det sättet vill kommunen spara 7 miljoner/år på sina assistenter. Det innebär försämrade arbetsvillkor. Ett populärt sätt att undvika kollektivavtalets regler.

Det är ödets ironi att våra kommuner använder privatiseringar för att slippa kollektivavtal. Det verkar heller inte ha någon betydelse vem som har majoriteten i kommunen. Pengarna avgör...

För övrigt anser jag att Svenska Spel skall kvarstå i statligt ägande. Endast bolag som ger del av överskottet till idrottsrörelsen bör få driva tips i Sverige.

Gott Nytt
Lennart Beijer

Politiskt lugn/stiltje råder i Hultsfred

Helt klart finns det sedan många mandatperioder ett positivt samarbetsklimat i de kommunala korridorerna. Partiernas företrädare är intresserade av att komma överens och försöker undvika onödigt tjafs. Detta goda politiska klimat påverkar dessutom tjänstemannakåren på ett bra sätt. Man kan ibland förmärka en viss avundsjuka från andra kommuner över den goda politiska miljön i Hultsfred.

Hultsfreds – för dagen – goda ekonomi och att vi klarat och klarar av ett stort flyktingmottagande är sannolikt ett resultat av det positiva politiska klimatet. Så länge den borgerliga majoriteten inte utarrenderar skolor och äldreomsorg eller säljer gemensamma tillgångar som Hagadal eller Bostadsbolaget, kommer med största säkerhet det politiska lugnet att bestå!

7-timmars arbetsdag!?
Arbetstidsfrågan är åter på agendan. På några platser i Sverige – bland annat Mölnlycke i Göteborg – pågår allvarliga försök med 6-timmars normalarbetstid. Det visar sig att detta redan varit bra för verksamheten och förstås för personalen. Sjukskrivningarna har minskat. Dagens arbetsmarknad med ofta långa pendlingsresor mellan bostad och arbete är ett av motiven till att korta arbetstiderna.

Den förra norska LO-basen – Gerd Liv Valla – som skrivit förord till Katalys rapport ”Måste vi arbeta i 8 timmar per dag”, tror emellertid att förkortningen lättare sker etappvis. 7-timmars arbetsdag känns säkert mer realistisk och möjlig för de flesta löntagare.

Vid Hulingens strand
Min första motion till kommunfullmäktige i Hultsfred (1971) handlade om att iordningsställa en Strandpromenad utefter Hulingens västra strand. Intresset för sjön Hulingen var på den tiden minst sagt minimalt. Det växte tätt med träd och sly mellan sjön och Storgatan. Hultsfredsborna förträngde det faktum att vi hade en stor sjö bara ett stenkast från centrum. Hulingen hade i decennier varit utsatt för allehanda utsläpp från industrin uppströms Silverån och Köpingen själv. I början av 70-talet ökade intresset för Hulingen. Det tog dock 12 år innan motionen om Strandpromenaden fick kommunfullmäktiges gillande!

I dagarna sker ett nytt lyft för centrala Hultsfred. Strandpromenaden får smakfull belysning, vilket också möjliggör löpträning och promenader året runt.

45 år från ord till handling……………!? Ja, ja – det ger kanske en liten bild av hur tiderna förändras – hur ting som tidigare inte var så viktiga – med tiden utvecklas till rena prestigeprojektet.

Minsta gemensamma nämnare

Handeln ökar tempot för att även detta år slå rekord. 75 miljarder kronor beräknas vi handla mat och julklappar för.

I Paris har man börjat återgå till något så när normalt liv efter terrorattackerna. Nu har världens ledare samlats för att få till beslut som minskar uppvärmningen av allas vårt jordklot. Det gäller att hitta en ”minsta gemensam nämnare” som kan accepteras av både fattiga ö-nationer, länder som är mitt uppe i sin industrialiseringsprocess och rika länder som hittills tagit det mesta av klimatutrymmet. Vi har all anledning att följa dessa förhandlingar.

Skall klimatmötet komma till något skarpt resultat blir det nämligen med nödvändighet så att vi tvingas förändra våra liv. Det kan bli frågan om färre och dyrare resor utomlands, mindre köttätande och mindre bilåkande – i alla fall med nuvarande bränslen. Men det finns också positiva inslag. Energi- och miljökrav borde ge fördelar till svensk industri, som ofta ligger långt fram i utvecklingen av nya miljösnåla produkter.

Julefriden som vissa svaga individer kallar Julestressen – bryts abrupt av en relativt nyutkommer bok, som jag hittar på bibblan. (Konspiration Olof Palme av författaren Gunnar Wall) Boken som söker förklaringar på mordet på Palme 1986 – innehåller ett kapitel om en annan svensk politiker och statsman – nämligen Dag Hammarskjöld.

För yngre generationer är det viktigt att veta att Dag Hammarskjöld var generalsekreterare i FN 1953-1961. DH får betraktas som Sveriges mest internationellt kända politiker och statsman – även i konkurrens med Olof Palme. Det var en tuff tid efter andra världskriget med stora motsättningar mellan öst och väst, mellan segrarmakterna sovjet och USA. För Hammarskjöld var det viktigt att hävda FN:s roll och inte gå i någon stormakts ledband. Hammarskjöld lyckades därför bli ovän med båda sidor.

”Dag Hammarskjöld förolyckades i en flygolycka i nuvarande Zambia” är den officiella förklaringen till DH:s död. På senare år har dock framkommit uppgifter som starkt ifrågasätter den officiella versionen. Det finns ljudupptagningar, uttalanden av personer som fanns i Hammarskjölds närhet och dessutom de afrikaner, som nonchalerades eller inte tillfrågades trots att de såg att FN-planet störtade i samband med explosion.

Mycket tyder på att FN-planet blev nedskjutet. Detta har emellertid mörkats i dryga 50 år. I Hammarskjölds egna anteckningar framgår att han kommit i ordentlig dispyt med amerikanska, engelska och belgiska intressen. Dispyten gällde huruvida provinsen Katanga skulle tillhöra Kongo eller bli självständigt.

Det är inte första gången som FN och dess generalsekreterare fått balansera mellan öst och väst. Men det är enda gången – så vitt jag vet – som man samtidigt utsatt FN:s ledare för dödligt våld. Dag Hammarskjöld hade naturligtvis kunnat strunta i Lumumbas rop på hjälp – och låtit Katanga hamna i Belgiens och övriga västs intresseområde.

Men Dag Hammarskjöld var en principfast man – och han kunde knappast ens misstänka att någon skulle gå så långt som att skjuta ner hans plan.

Det mest förvånande är ändå att svenska regeringen med Carl Bildt som utrikesminister varit så ointresserade av att söka sanningen om Dag Hammarskjölds öde. Kan Dag Hammarskjölds öde klarläggas efter 54 år så kan man ha goda förhoppningar på att det också går att lösa fallet Olof Palme.
Riksdagsman för Vänsterpartiet mellan 1994-2006.
Sysslade i riksdagen framförallt med näringslivsfrågor. Numera kommunpolitiker i Hultsfred och glad pensionär.