Vi behöver öka takten på utsläppsminskningarna anser klimatministern. Hoppsan! Men vi har ju utsläppsökningar. Preliminärt med nästan en procent 2018. Lägger vi till koldioxiden från skogsbränderna, vilket faktiskt är rimligt, ökar utsläppen med flertalet procent förra året. Räknar vi om siffran för 2017 hamnar nog dess notering på plus. Sverige har ambitiösa mål, men än så länge återstår stora utmaningar, skriver Naturvårdsverket i rapport till regeringen. Vi åstadkommer alltså ”mest bara snack”. Jämfört med EU ligger vi från år 1990 på samma minskningstakt. Och EU är ju knappast känt för offensiv klimatpolitik.
Bra att vi har en klimatlag! Tyvärr är den pensionsfärdig. Lagen föreskriver att vi ska nå nettonoll i utsläpp år 2045. Att bli klimatneutrala till år 2030 har Norge som mål och Finlands är år 2035. Klimatlagen anger att vi ska få ner våra utsläpp från transporter med 70 procent till 2030. I snitt behöver den årliga minskningen landa på cirka sex procent för transporter. Missar vi ett år ökar trycket på de kommande.
Hur behöver vi ändra klimatlagen? Vi har under lång tid ”överpresterat” med höga utsläpp av växthusgaser. Av rättviseskäl bör år 2032 vara målet att bli klimatneutrala. Vi behöver även ange ett procenttal för den årliga minskningen. Samt reglera när vårt utrikesflyg ska vara halverat och när försäljningen av styckat nötkött ska upphöra. Importerat kött och våra internationella flygresor lyfter Naturvårdsverket speciellt fram som en konsumtion som orsakar betydande utsläpp i andra länder.
”Snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar i alla samhällssektorer och länder krävs” (FN:s klimatpanel oktober 2018).