UtgÄ frÄn barnets frÄgor
Beskriv klimatförÀndringarna pÄ ett enkelt sÀtt sÄ att barnet förstÄr. Kanske behöver du lÀsa pÄ sjÀlv innan.
â Beskriv lĂ€get, men utifrĂ„n barnets frĂ„gor. Man ska tala allvar men inte skrĂ€mmas. Det gĂ€ller att hitta sĂ€tt att ge barnen hopp. Men det Ă€r viktigt att inte ljuga. Det kan vara lĂ€tt att sĂ€ga att "vi har massa bra lösningar, det hĂ€r kommer vi att fixa" och sĂ„ tror man att man ger hopp pĂ„ det sĂ€ttet, men sĂ„ Ă€r det inte riktigt, sĂ€ger klimatpsykologen Kata NylĂ©n.
Det kan istÀllet leda till att barn inte kÀnner sig lyssnade pÄ, att de kÀnner sig lurade och fÄr en kÀnsla av att de inte blir tagna pÄ allvar, menar hon.
â Det vi behöver göra Ă€r att ge konkreta exempel pĂ„ vad som görs för klimatet. Det ger hopp. Det Ă€r ocksĂ„ bra att berĂ€tta att det finns jĂ€ttemĂ„nga vuxna som jobbar för en bĂ€ttre och hĂ„llbarare vĂ€rld. Och om du sjĂ€lv kan visa hur du agerar för klimatet med andra sĂ„ visar du verkligen att du respekterar barnens oro och framtid.
Visionera gÀrna
â Prata om hur mycket bĂ€ttre vi kan leva i framtiden. Prata om hur tror ni att det kan se ut i framtiden?
Gör saker tillsammans
â Det Ă€r viktigt att inte lĂ€gga ansvaret för klimatkrisen pĂ„ barnen. Barnen ska inte behöva gĂ„ runt och ha dĂ„ligt samvete för att de exempelvis Ă€ter kött. Det viktiga Ă€r snarare att ge barnen möjlighet att vara med och pĂ„verka, sĂ„ att de mĂ€rker att det hĂ€nder nĂ„got. Det ger verkligen en kĂ€nsla av riktigt hopp, sĂ€ger Kata NylĂ©n.
Barnen behöver ocksÄ lÀra sig att samarbeta och göra saker tillsammans med andra för en hÄllbarare vÀrld, menar hon.
â Det vi vet om förĂ€ldraskap Ă€r att det Ă€r viktigt att göra saker tillsammans. Det brukar ofta svetsa ihop familjer, minska konflikter och underlĂ€tta grĂ€nssĂ€ttning.
DÀrför kan man komma tillrÀtta med andra familjeproblem samtidigt som man gör saker tillsammans för en bÀttre vÀrld, menar Kata.
LÀr kÀnna kÀnslorna.
â Att ha klimatkĂ€nslor som oro, ilska, frustration Ă€r inte fel. De kĂ€nslorna Ă€r inte farliga utan mĂ„ste fĂ„ finnas dĂ€r. Det Ă€r helt rimligt att barnen Ă€r arga, oroliga och frustrerade. DĂ€remot kan det vara farligt om barnen alltid tyngs av oro eller kĂ€nner för mycket hopplöshet. DĂ„ blir det utmattande för barnen och de fĂ„r svĂ„rt att orka med andra saker.
HjÀlp dÀrför barnen att sÀtta ord pÄ sina kÀnslor. Det Àr centralt för att kunna hantera information om klimatet, menar Kata, och kÀnslor blir lÀttare att bÀra och hantera om vi pratar om dem och ser dem för vad de Àr.
Som vuxen behöver man ocksÄ hjÀlpa barnen att fylla pÄ med positiva kÀnslor.
â Prata om lösningar och vad ni kan göra. Om ditt barn kĂ€nner oro för klimatet Ă€r det extra viktigt att göra nĂ„got tillsammans.
Det kan ocksÄ vara bra att hjÀlpa oroliga barn att inte fÄ för mycket information och att undvika lÀskiga bilder.
â Det Ă€r viktigt att vi vuxna inte ger försĂ€kringar. Man ska undvika att sĂ€ga "allt kommer bli bra", "det kommer ordna sig". Om vi gör det gör vi barnen en björntjĂ€nst. Barnen förstĂ„r att allt inte bara kommer att ordna sig och de behöver trĂ€na sig pĂ„ att hantera osĂ€kerhet.
Om barnen inte börjar prata om klimatet. Hur gör man dÄ?
â Jag tycker inte att man ska undvika att prata om klimatet. Man ska prata med barn om allt som tillhör livet, inte skydda dem frĂ„n det. Vi pratar ju om andra saker som hĂ€nder i vĂ€rlden, som pandemin och Ukrainakriget. Det Ă€r den vĂ€rlden som dagens barn vĂ€xer upp i, och dĂ„ Ă€r det ocksĂ„ ganska sjĂ€lvklart att barnen börjar fundera pĂ„ klimatförĂ€ndringarna och hur vi kan pĂ„verkas av dem.
â Och om du undviker att berĂ€tta finns det risk att barnet bygger upp Ă€nnu vĂ€rre och lĂ€skigare scenarion sjĂ€lv.
StÀll öppna frÄgor som "Hur tÀnker du om klimatet?", tipsar Kata Nylén.
â Checka av vad som försigĂ„r i deras huvuden. Svaren kan variera, ena gĂ„ngen sĂ€ger de ingenting, nĂ€sta gĂ„ng kanske det Ă€r helt annorlunda. Det Ă€r viktigt att öppna upp för samtal och visa att ni kan prata om svĂ„ra saker.
SĂ„ pratar du om klimatnyheter:
â TĂ€nk pĂ„ att barn har stora öron om ni pratar om aktuella hĂ€ndelser, som sommarens vĂ€rmeböljor i Sverige och Europa till exempel. Barnen snappar lĂ€tt upp det ni sĂ€ger. Det innebĂ€r inte att ni inte ska prata om nyhetshĂ€ndelser utan snarare att ni kan ta med barnen i diskussionen. Förklara varför det Ă€r sĂ„ varmt och varför det Ă€r viktigt att alla mĂ€nniskor gör allt de kan för att det inte ska bli Ă€nnu varmare. Prata ocksĂ„ om att vi har möjlighet att vĂ€nda utvecklingen, sĂ€ger Kata NylĂ©n.