Strax innan klockan 10 under onsdagsförmiddagen byter Tony av sin bror vid Svevia i Kisa. Det är hans tur att köra en plogningsvända mellan Kisa och Linköping.
Klockan närmar sig tio när vi, på onsdagsförmiddagen, besöker Svevia i Kisa. Snart är det dags för Tony Borén att byta av sin bror i lastbilen, som används för att ploga väg 23/34 mellan Kisa och Linköping.
– Nu är det dags för det tredje varvet det här dygnet, berättar Tony, som är den som driver Boréns gräv och transport.
Nattens snöfall har hunnit avta, men vägarna är fortfarande snöiga. En körning på väg 23/34, vilket alltså är Boréns plogområde, tar ungefär fyra timmar.
– Vi har ständig jour, som vi delar på tre stycken. Vi delar upp helgerna mellan oss och hjälps åt när det är mycket. När det är halt tar vi bort plogen och saltar bara, så det blir i stort sett körning varje dag, både morgon och kväll.
Blir det någonsin en chock när ni blir uppringda?
– Nej, det är mer chock om de inte ringer, skrattar Tony.
Ofta är Tony redo när det är dags att rycka ut och ploga. "Det är mer chock om de inte ringer", skrattar han.
Hur är det att köra samma vända efter varje snöfall, då? Blir det någonsin enformigt?
– Det är klart att det blir ibland, men vi trivs ganska bra.
Hur roar du dig?
– Jag lyssnar på radio och kör på. Det är ju mitt jobb, det är en vanesak.
Vilken är din favoritradiokanal?
– P4 faktiskt, jag har väl blivit gammal nu. Där får man ju trafikinformationen också.
Tony kollar om han har tillräckligt med salt i släpet innan han ger sig av för dygnets tredje plogningsrunda.
Vad ska man som medtrafikant tänka på när man hamnar bakom en snöplog?
– Vi måste göra vårt jobb och lite respekt måste man ha med sig då. Det går inte att släppa förbi folk när vi väl håller på och plöjer, utan vi måste köra in på en parkeringsficka för att göra det. En del ligger bakom och blinkar med helljusen, men ofta har vi uppsikt i backspegeln och släpper om folk när det går.
Tony vittnar om en förvärrad trafiksituation när det kommer till just respekt och förståelse.
– Så här såg det inte ut 2003 när jag började att röja snö. Då hade folk respekt för att vi behövde vara ute på vägarna. Det har man inte längre.
Varför, tror du?
– Jag vet inte vad som hänt, men det har ju givetvis blivit mer trafik på vägarna. Folk är väl mer stressade också. Det är en helt annan mentalitet nu. Ibland är det nästan som att folk tror att det är vårt fel att det är snö på vägen.
Tony driver eget företag, men får snöröjningsuppdrag av Svevia.
Nu är klockan strax efter 10 och det är dags för Tony att hoppa in i lastbilen för dygnets tredje plogningsrunda. Jobbet, som visserligen kan bli enformigt, tycks trots allt roa honom.
– Det är roligt, framför allt när det kommer mycket snö för då gör man ju verkligen nytta, fastslår han.
Tonys plogningsområde är väg 23/34 mellan Kisa och Linköping. En vända tar ungefär fyra timmar. Ibland blir det enformigt, men han trivs ändå.
