Sofia Larsdotter och Susanne SvĂ€rm, verksamhetschef Kisa och Ăsterbymo VĂ„rdcentraler, poĂ€ngterar vikten av att gĂ„ pĂ„ sina mammografi- och cellprovskontroller.
â Kvinnor, ofta i medelĂ„ldern, blir lĂ€tt borttappade eller blundade för i vĂ„rden, sĂ€ger Susanne SvĂ€rm, verksamhetschef pĂ„ vĂ„rdcentralen i Kisa och distriktslĂ€kare.
1 juni 2023 öppnade en sjuksköterskeledd klimakteriemottagning pÄ Kisa vÄrdcentral. Nu har strukturen och arbetssÀttet börjat sÀtta sig och det finns tankar pÄ utveckling.
Sofia Larsdotter som Àr sjuksköterska pÄ vÄrdcentralen och som startat mottagningen instÀmmer med Susanne SvÀrm.
â Mitt intresse för att starta en klimakteriemottagning kom sig av att jag sjĂ€lv, med hjĂ€lp av en vĂ€ninna, förstod att det finns hjĂ€lp att fĂ„ och att man inte behöver âstĂ„ utâ. Detta ville jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt förmedla till andra kvinnor som har symtom som man inte alltid förstĂ„r handlar om klimakteriet, sĂ€ger Sofia.
Sofia presenterade sin ide för Susanne tillsammans med en studie som handlade om sjuksköterskeledd klimakteriemottagning, gjort av en distriktssköterska i VÀstra Götaland. De hade ett gemensamt möte och efter det fick Sofia klartecken av Susanne som tyckte det var en bra ide.
â Jag var Ă€ven med pĂ„ patientbesök pĂ„ denna mottagning för att fĂ„ inspiration hur jag ville att vĂ„r mottagning skulle se ut, sĂ€ger Sofia.
Hur söker man till mottagningen i Kisa?
â Vi fĂ„ngar upp kvinnorna redan i telefonrĂ„dgivning eller att lĂ€karna har en patient som "snurrar runt" i vĂ„rden med symtom som inte landar i sjukdom. De kan ocksĂ„ bli hĂ€nvisade frĂ„n samtalsmottagning eller Rörelse och HĂ€lsa dĂ„ de kan ha sökt för nĂ„got helt annat, som exempelvis ledvĂ€rk eller sömnproblem.
Inför besöket fÄr man fylla i ett frÄgeformulÀr samt komma för provtagning och blodtryckskontroll. Klimakteriet Àr ett normalt tillstÄnd men symtomen kan pÄminna om vissa sjukdomar.
Besöket hos Sofia Larsdotter pÄ klimakteriemottagningen i Kisa börjar med att man fÄr fylla i en blankett dÀr man sjÀlv uppskattar sina besvÀr.
Vilka symtom har man?
â De vanligaste symtomen pĂ„ att man har hamnat i klimakteriet Ă€r blödningsrubbningar, humörsvĂ€ngningar, vĂ€rmevallningar, ledvĂ€rk, stelhet, viktuppgĂ„ng, pĂ„verkad sexuell hĂ€lsa och sömnsvĂ„righeter.
Vallningar Àr antagligen det mest kÀnda, men Sofia menar att det inte behöver vara det första tecknet.
Vilken typ av hjÀlp kan man fÄ?
â Det beror dels pĂ„ var i fasen man befinner sig, dels pĂ„ hur stora besvĂ€r man har. Den medicinska hjĂ€lpen Ă€r hormonell östrogenbehandling, förutsatt att man kan fĂ„ det. Det finns en del tillstĂ„nd dĂ€r det inte Ă€r lĂ€mpligt, dessa Ă€r dock fĂ„ och det görs alltid en individuell bedömning.
Sofia Larsdotters egna erfarenheter av klimakteriet fick henne att starta mottagningen pÄ vÄrdcentralen i Kisa.
Det finns en oro hos en del kvinnor för att pÄbörja östrogenbehandling, sÀrskilt nÀr det gÀller risken för bröstcancer som hormonet kan ge upphov till. Det Àr dock vanligare att kvinnor dör i hjÀrt-kÀrlrelaterade sjukdomar och östrogen reducerar risken för detta. Sofia menar att oron Àr lite för stor. Nu pÄvisar forskningen att nyttan övervÀger riskerna, sÀrskilt om man upplever stora besvÀr.
Man kan Àven anvÀnda lokal östrogenbehandling i underlivet för exempelvis besvÀr med torra slemhinnor eller upprepade urinvÀgsinfektioner. Det finns receptfritt pÄ apotek och kan anvÀndas av alla.
Mycket handlar om egenvĂ„rd â att ta hand om sig sjĂ€lv och sin kropp. Att Ă€ta och dricka sunt, att utföra fysisk trĂ€ning, dĂ€r styrketrĂ€ning visat sig sĂ€rskilt effektfullt, och att inte utsĂ€tta sig för stress. BĂ„de Sofia och Susanne poĂ€ngterar ocksĂ„ vikten av att gĂ„ pĂ„ sin mammografi och cellprovskontroller.
NĂ€r kommer man vanligtvis in i klimakteriet?
â Mina patienter Ă€r vĂ€lkomna mellan 45 och 60 Ă„r. Börjar man uppleva symtom nĂ€r man Ă€r yngre Ă€n 45 Ă€r det oftast ett lĂ€karĂ€rende.
Klimakteriet Ă€r en period pĂ„ 5â10 Ă„r i anslutning till menopaus, som innebĂ€r den allra sista mensen. Postmenopausal period innebĂ€r perioden efter menopaus och pĂ„gĂ„r livet ut.
Det Àr inte alla kvinnor som fÄr problem, en del mÀrker knappt av det alls.
"Klimakteriet Àr ingen sjukdom", sÀger Sofia Larsdotter.
â UngefĂ€r 60 procent av kvinnorna i Ă„ldern 45â60 Ă„r har symtom som pĂ„verkar livskvalitĂ©n negativt, sĂ€ger Sofia.
Men hon pÄpekar ocksÄ att klimakteriet inte Àr en sjukdom.
â Det Ă€r inte sĂ„ att det Ă€r ett krav att söka hjĂ€lp nĂ€r man har kommit in i klimakteriet. Ibland Ă€r det viktigaste att fĂ„ förstĂ„else, nĂ„gon som lyssnar och bekrĂ€ftar, tillĂ€gger Susanne.
Blir man hjÀlpt av behandlingen?
â De allra flesta blir hjĂ€lpta, sedan kan dosĂ€ndringar behövas. Eller om egenvĂ„rd inte har rĂ€ckt till sĂ„ kanske kvinnan beslutar sig för östrogenbehandling trots allt. Man ska inte tvinga sig att stĂ„ ut. Det gĂ„r att fĂ„ livet tillbaka.