"Sätt på dig munskydd", uppmanar Schedvin som är förbryllad över att några allmänna råd om munskyddet ännu inte har kommit från myndighetshåll.
– Jag är helt säker på att det är frågan om tusentals färre smittade, men också färre döda, om det redan från början av pandemin hade rekommenderats munskydd från myndighetshåll, konstaterar han när vi ses i centrala Kisa.
Det är en lång karriär inom läkaryrket som gör att Göran Schedvin, tidigare verksamhetschef vid vårdcentralerna i Kisa och Österbymo, anser sig berättigad att vara kritisk. Han började som distriktsläkare, fortsatte med laboratoriemedicin och specialiserade sig på diagnostik, provtagning och analys inom bland annat primärvården. Nyhetsflödet under pandemin har höjt hans ögonbryn - bland annat när det kommer till uttalanden om munskydd.
– Det är nästan bara i Sverige som man misstror munskydd. Jag är välutbildad inom evidensbaserad medicin och det är en majoritet av de vetenskapliga artiklarna som pekar på att munskydd faktiskt ger effekt. Ett fåtal säger motsatsen.
Att munskydd skulle bidra till smittspridning då det riskerar att användas på fel sätt är inget som Schedvin tror på.
– Om man nu har varit i en miljö där man har fått virus på munskyddet hade man ju bara blivit smittad tidigare om man inte hade haft det på sig. Det är trots allt ett extra lager skydd, argumenterar Schedvin och fortsätter:
– Samtidigt finns det inga 100-procentiga garantier, det är samma sak som med cykelhjälm egentligen. Den skyddar om man ramlar och slår i huvudet men den skyddar inte mot en galen bilist.
Schedvin anser också att all personal, men också alla besökare, i sjukhusmiljöer bör utrustas med munskydd.
– Där rör sig ju ofta riskgrupperna fortfarande. Det skulle rädda liv här, nu och framåt.
I innerfickan bär Schedvin alltid med sig munskydd. "Det skulle rädda liv", konstaterar han.
Men är inte andra råd viktigare?
– Att munskydd skulle leda till nonchalans till andra restriktioner, tvåmetersregeln till exempel, är bara löjligt. Det handlar om vad myndigheterna säger och hur de säger det, menar Schedvin.
Även coronatestningen, att Region Östergötland har en låg kapacitet, och den efterföljande smittspårningen är något som den före detta labbläkaren är kritisk till.
– Man borde ha slagit på den stora trumman, genomfört testningen via vårdcentraler och blodbussar. Sedan måste man smittspåra fruktansvärt aktivt vid positiva resultat - annars är det värdelöst, säger Schedvin.
Region Östergötlands smittskyddsläkare Britt Åkerlind försvarar rekommendationerna om munskydd.
Regionens smittskyddsläkare Britt Åkerlind försvarar rekommendationerna kring munskydd så här:
– Vi har inte tyckt att man ska ha munskydd i den allmänna befolkningen. Det beror på att det inte entydigt är sagt att det är effektivt och i vissa fall vet vi att det kan bidra till en högre smittspridning.
– Personen som har munskydd ska kunna sköta det på ett korrekt sätt och med munskydd är risken att man invaggas i den falska förhoppningen om att man varken kan smitta någon annan eller själv bli smittad, fortsätter hon.
I dag, vid ett positivt coronatest, får man som östgöte hem information om smittspårning. Man kontaktar själv de personer som enligt anvisningarna bör underrättas. Sedan kontaktas man av en smittspårare.
– Vi hinner smittspåra de vi provtar som positiva, förklarar Åkerlind och svarar på kritiken kring testkapaciteten så här:
– Vi har valt att ha en kvalitativ testning. Alla östgötar som provtas - där är analyserna av samma höga kvalité. Vi tittar fortsatt på externa aktörer men de lösningar som hittills presenterats är inte på den höga nivå som vi önskar.