Jörgen Ejlertsson och Anna Karlsson Àr mest bekymrade över det faktum att Kindabetong vill bryta under grundvattennivÄn.
Jörgen Ejlertsson och Anna Karlsson, Hags kvarn, 400-500 meter frÄn tÀkten:
VÀster om Kindabetongs tÀkt i Dansbo slingrar sig LillÄn fram. HÀr, vid den forna kvarnen i Hag, hittade paret Jörgen Ejlertsson och Anna Karlsson sitt drömhus för nÀstan exakt 20 Är sedan. StÄende i trÀdgÄrden, omgiven av grönska, Àr det svÄrt att tro att grus- och bergmaterial bryts knappt 500 meter dÀrifrÄn.
â Givetvis mĂ€rker vi att de finns. Det lĂ„ter ibland och det Ă€r mĂ„nga transporter men det Ă€r inte nĂ„got som pĂ„verkar oss. Den nuvarande verksamheten var ju kĂ€nd för oss frĂ„n början. Det Ă€r snarare deras nya ansökan som bekymrar oss.
Genom sina anstÀllningar jobbar de bÄda med biogasproduktion och anser sig ha utbildningar som ger dem grund att förstÄ miljökonsekvensbeskrivningar. NÀr de under samrÄdet tog del av planerna var det vissa saker de reagerade pÄ.
â Att de vill bryta under grundvattennivĂ„n tycker vi kĂ€nns mest bekymmersamt. Vi tycker ocksĂ„ det saknas mycket detaljer i underlagen och mĂ„nga delar Ă€r svĂ„ra att förstĂ„, förklarar Anna.
â Vi har egen brunn och anvĂ€nder grundvattnet för dagligbehov. Det vĂ€rsta som kan hĂ€nda för oss Ă€r att att vi fĂ„r en förĂ€ndrad vattenkvalitĂ© eller att brunnen helt sinar, fortsĂ€tter Jörgen.
Paret hoppas att lÀnsstyrelsen delar deras frÄgetecken och dÀrmed krÀver kompletteringar till ansökan. De anser ocksÄ, om den nya brytningen kommer igÄng, att det bör upprÀttas ett schema för sprÀngningarna sÄ att de nÀrboende kan meddelas i god tid. NÀr det gÀller vibrationerna vill de se mÀtningar och vilka maximala vÀrden som kan tillÄtas.
â Om man nu har en tĂ€kt nĂ„gonstans kan jag ju förstĂ„ att det Ă€r bĂ€ttre att den utvecklas Ă€n att man anlĂ€gger en ny. Samtidigt mĂ„ste ingreppet ha minsta möjliga pĂ„verkan för oss som bor runt omkring, avslutar paret.
Grannen Mats Johansson visar upp sin nya vattenkÀlla som han var tvungen att borra för fem Är sedan. "Borrarna hÀvdade att tÀkten var orsaken", sÀger han.
Mats Johansson, SlÀtmon, 600 meter frÄn tÀkten:
PÄ ena sidan rusar trafiken fram pÄ riksvÀg 23/34. PÄ den andra sidan löper StÄngÄdalsbanan. HÀr, 600 meter fÄgelvÀg frÄn tÀktverksamheten, bor Mats Johansson med partnern Marie Nord. Den stora 30-talsvillan har varit deras hem sedan 1981. NÀr Kindabetong under samrÄdet presenterade sina planer pÄ utökning uttryckte paret en viss oro. Framförallt för vibrationerna.
â Det var under en period för tio-tolv Ă„r sedan dĂ„ de höll pĂ„ med en massa sprĂ€ngningar uppe vid tĂ€kten. De laddade friskt och det ruskade och skakade rejĂ€lt i alla hus hĂ€romkring. Förmodligen Ă€r det anledningen till att vĂ„r kĂ€llare har spruckit, förklarar Mats, slĂ„r sig ned vid köksbordet och forsĂ€tter sedan:
â Jag fick Ă€ven borra ny vattenkĂ€lla för fem Ă„r sedan - det kostade mig ungefĂ€r 50 000 kronor. Brunnborrarna hĂ€vdade att tĂ€kten var orsaken, men det Ă€r ju inget jag kan bevisa.
NÄgra meter frÄn tomtgrÀnsen slingrar sig landsvÀg 602 fram, en vÀg som i samrÄdshandlingarna beskrivs som "Kindabetongs egen industrivÀg". Enligt Mats passerar det dagligen lastbilar hÀr, lastade till max, men det Àr inte sjÀlva trafiken han genom Ären har reagerat pÄ. IstÀllet Àr det materialet som transporterna lÀmnar efter sig.
â NĂ€r de stannar nere vid korsningen och ska Ă„ka ivĂ€g ut pĂ„ riksvĂ€gen lĂ€cker det ibland ut cement. Det Ă€r trĂ€ligt, det brĂ€nner ju fast i lacken, och sedan hĂ€nder det att man fĂ„r diverse stenskott. En gĂ„ng sprack bakrutan.
Trots allt som Mats lyfter fram Àr han i grunden positiv till tÀktverksamheten. Han Àr sjÀlv lastbilschaufför och vet att tÀkten skapar arbetstillfÀllen. Kindabetong har ett tiotal anstÀllda - lÀgg dÀrtill underentreprenörer.
â Grus gĂ„r det Ă„t och nĂ„gonstans mĂ„ste det tas fram. Att det skulle ha nĂ„gon större miljöpĂ„verkan att fortsĂ€tta bryta hĂ€r tror inte jag - det har ju funnits sĂ„ lĂ€nge, resonerar han innan sambon Marie, i slutet av intervjun, fliker in:
â NĂ€r vi flyttade hit visste vi att Kindabetong fanns dĂ€ruppe, det har aldrig varit bekymret, men dĂ„ tĂ€nkte vi ocksĂ„ att man följde de regler och förordningar som finns kring lasterna.
Vad anser ni Àr det viktigaste i lÀnsstyrelsens bedömning?
â Det Ă€r sprĂ€ngningarna. De fĂ„r inte bli fler eller större Ă€n de Ă€r i dag. Det fĂ„r inte bli som för tio Ă„r sedan, avslutar Mats.
SlÀtmonbon Therese Rydberg vill inte medverka pÄ bild men visar hÀr upp hur nÀra hon bor landsvÀg 603.
Therese Rydberg, SlÀtmon, en kilometer frÄn tÀkten:
Strax intill landsvÀg 603, den som strÀcker sig mellan Rimforsa och riksvÀg 23/34, bor 33-Äriga Therese Rydberg tillsammans med sin make Joakim. Naturen och det kuperade Kindalandskapet lockade dem till SlÀtmon för Ätta Är sedan. DÄ var Therese inte helt pÄ det klara med den verksamhet som fanns i nÀrheten.
â För mig var det lite förvĂ„nande att det körde sĂ„ mĂ„nga lastbilar med stora stenar pĂ„ vĂ€gen hĂ€r utanför. Under de första Ă„ren var det vĂ€ldigt mycket och det kördes ocksĂ„ sent pĂ„ kvĂ€llarna, vilket bĂ„de hördes och kĂ€ndes i huset. Det har dock lugnat ned sig, förklarar Therese och fortsĂ€tter med att kommentera den nya ansökan:
â Den största oron för vĂ„r del Ă€r att trafiken ska öka igen. Vi har flera barn som grannar och vi sjĂ€lva vill ocksĂ„ ha barn framöver sĂ„ pĂ„ det sĂ€ttet kan vi kĂ€nna oro. Det fĂ„r knappt plats tvĂ„ personbilar pĂ„ vĂ€gen.
En sak som paret reagerat pÄ under Ären Àr de "överfyllda lastbilarna".
â Det kunde ligga stora stenar pĂ„ vĂ€gen som de tappade nĂ€r de svĂ€ngde ned pĂ„ grusvĂ€gen hĂ€r intill. Vad jag kan förstĂ„ och har hört har de fĂ„tt kritik för det genom Ă„ren, konstaterar Therese och avslutar:
â Visst Ă€r det en stor ökning som de ansöker om, och vi fĂ„r vĂ€l se hur mycket vi mĂ€rker av det, men sĂ„ lĂ€nge de kan hĂ„lla hastigheterna, följa de riktlinjer som finns vid lastning och inte köra för sent pĂ„ kvĂ€llarna ser vi inga problem.
Miljöchef Yngve Blomberg och Kindas miljöförvaltning har svarat pĂ„ kompletteringsremissen. "Ăr det verkligen en rimlig ökning", frĂ„gar sig kommunen om Kindabetongs ansökan.
Kinda kommun, tillsynsmyndighet, miljöchef Yngve Blomberg:
I drygt 30 Är har miljöchef Yngve Blomberg arbetat pÄ Kinda kommun. Under de senaste tolv Ären har hans avdelning ansvarat för tillsynen av bergtÀkten i SlÀtmon. Vid ett antal tillfÀllen har de stÀllt krav pÄ ÄtgÀrder - bland annat efter mottagna klagomÄl om kraftiga sprÀngningar frÄn allmÀnheten.
â Jag vill inte uttala mig om specifika fall men generellt sett kan kraven handla om buller frĂ„n krossning, vibrationer efter sprĂ€ngningar och hantering av maskiner och oljor. Vi kontrollerar ocksĂ„ sĂ„ att alla villkor följs.
Om brister upptÀcks kan kommunen besluta om förelÀgganden eller sanktioner.
â Jag vet inte om det har varit sĂ„ mĂ„nga förelĂ€gganden genom Ă„ren - mest pĂ„pekanden vid tillsyner i sĂ„ fall.
Ansökan har precis varit pÄ kompletteringsremiss hos kommunen. Slutligt beslut har Ànnu inte fattats.
â Vi vill exempelvis att grundvattennivĂ„erna redovisas pĂ„ ett bĂ€ttre och mer förstĂ„eligt sĂ€tt innan ansökan kan anses komplett. Om det skulle bli överflöd av vatten pĂ„ tĂ€ktbotten vill vi veta hur de Ă€mnar ta hand om det, avslutar Blomberg.
"Vi kommenterar ingenting", sÀger Kindabetongs vd Magnus Wallfridsson nÀr vi söker honom.
Kindabetong, med vd:n Magnus Wallfridsson, avstÄr att lÀmna nÄgra kommentarer alls.
â Vi avvaktar lĂ€nsstyrelsens beslut. De Ă€r beslutande myndighet, sĂ€ger Wallfridsson.