FrÄn ett Är till ett annat ökade antalet anmÀlt klotter i Kinda med hela 600 procent. Anledningen till det tror sig Siverholm, som Àven Àr sammankallande i det lokala brottsförebyggande rÄdet (brÄ), ha relativt bra koll pÄ.
â Jag tror att det beror pĂ„ att vi har ett x-antal unga vuxna i kommunen, jag vill inte sĂ€ga exakt hur mĂ„nga, som befinner sig i ett utanförskap, som inte arbetar och som högst troligt Ă€ven anvĂ€nder nĂ„gon typ av droger. Det finns nĂ€stan alltid en koppling dit nĂ€r det gĂ€ller den hĂ€r typen av klotter, förklarar han.
Vad fÄr dig att göra den analysen?
â Dels har vi fĂ„tt in tips men sedan har mycket av klottret skett pĂ„ vardagmorgnar och nĂ€tter. Jag har svĂ„rt att tĂ€nka mig att vi skulle ha tonĂ„ringar i skolan som ger sig ut vid den tiden.
Men polisen tror Àven att det rör sig om yngre personer?
â Budskapet pĂ„ visst klotter skulle kunna tyda pĂ„ det, det Ă€r ingen finess utan bara rent sabotage, men jag Ă€r högst tveksam till att det verkligen Ă€r sĂ„.
Trots att polisen och brÄ har haft fokus pÄ klottret och gjort insatser de senaste Ären har brotten inte minskat.
â Jag tror att klottret Ă€r ett symtom pĂ„ nĂ„got annat, det Ă€r inte sjĂ€lva grundproblematiken. Vi mĂ„ste ha en kommunikation, försöka peppa och hjĂ€lpa de hĂ€r personerna att hitta rĂ€tt i livet. Det tror jag Ă€r det mest effektiva sĂ€ttet dĂ„ det handlar om ett fĂ„tal individer som stĂ€ller till vĂ€ldigt mycket, avslutar Siverholm.