I den nya lokalen på Stora Torget i Kisa har verksamheten hållit till sedan i maj 2021.
När vi besöker Kisa Floristen är butiken full av kunder som är på jakt efter snittblommor, jularrangemang och små presenter. Stämningen är god och det är svårt att tänka sig att Pia Schedenborg för bara ett antal år sedan gick i tankarna på att lägga ned sin floristbutik.
– Det var dumt tänkt, det känner jag ju nu när jag står här, skrattar hon medan hon rensar en blomstjälk från blad.
Tidigare låg Kisa Floristen på Tvärgatan i Kisa, i en liten lokal om endast 50 kvadratmeter, men i maj 2021 flyttade verksamheten till sin nuvarande lokal på Stora Torget.
Bland medarbetarna finns, förutom Pia, också hennes dotter Amanda Daun Schedenborg, Marie Svensson och Maggan Andersson. De skojar, skrattar och bufflar kärleksfullt på varandra, mitt i allt julstök.
– Jag har verkligen haft tur. Att hitta kollegor där kemin stämmer så här bra är inte lätt. Vi umgås ju åtta-tio timmar om dagen på den här relativt lilla ytan. Bra kollegor växer inte på träd. Det är nästan som att hitta en partner. Dessutom ska personerna kunna något om blommor.
Pia skrattar, fortsätter:
– Det är en lycka att få gå till jobbet. Jag har aldrig känt att det är jobbigt, utan det är bara kul.
Och ändå gick du i tankarna på att lägga ned butiken?
– Ja, när Marie närmade sig pensionsålder för några år sedan och ville gå ned lite i arbetstid så började jag fundera på om jag skulle sluta. Jag kände inte att jag skulle orka rodda det här själv. Vi har jobbat heltid, och mer än så, tillsammans så länge nu.
Det finns många fördelar med att jobba med sin mamma, belyser Amanda. Bland annat ärligheten. "Det gäller för Marie också, hon är som familj för mig, en riktig extrafarmor. Det är raka rör och det är verkligen positivt", säger hon.
Men så kom lösningen – dottern Amanda.
– Hon har sagt att hon absolut inte vill jobba i blomsteraffär. Hon läste ekonomi på gymnasiet och var inställd på att bli mäklare innan hon åkte iväg och jobbade som skidlärare i två år. Efter det kom hon hem och sa att "nej, mamma, jag ska nog utbilda mig till florist ändå".
Hur var det att höra?
– Jag höll nästan på att börja gråta. Det kändes klockrent.
Beskedet fick Pia att tänka om. I stället för att stänga ned butiken så bytte hon lokal – till en tre gånger så stor. Det för att även Amanda skulle få plats.
– Nu är Amanda precis klar med sin utbildning, så hon är alldeles nybakad, berättar Pia och hennes ögon glittrar till av något som ser ut som stolthet.
Marie har jobbat tillsammans med Pia i 30 år, med undantag för en månad när Pia startade upp sin blomsterbutik.
Även Marie är glad över Amandas beslut.
– Jag har känt länge att den dagen som jag trillar av pinn, då vill jag ha Amanda här. Jag har tjatat på henne, skrattar hon.
Planen på längre sikt är nu att Pia och Amanda ska arbeta heltid och att Marie och Maggan ska jobba halvtid.
Amanda kommer in i det lilla skrymslet där Pia står och fixar i ordning en julblomma. 22-åringens energi tycks vara outtömlig – hon skrattar, skojar och har ett raskt tempo.
– Jag älskar att pyssla och det gör nog att jag håller uppe mitt intresse för det här, eftersom det är så kreativt. Sedan har jag sagt att jag aldrig ska bli florist, för att mamma var det.
Det är fullt ös hos Kisa Floristen inför jul.
Amanda skrattar, fortsätter:
– Jag behövde nog få göra annat ett tag, men när jag sedan jämförde de grejerna med det jag gjort här hos mamma så insåg jag att det är detta jag vill göra.
Känner du att du har hittat rätt nu?
– Ja, det känner jag faktiskt. Det roliga med att vara florist är ju också att man aldrig blir klar. Jag kommer aldrig kunna stå och säga att "jag kan allting". Det är väldigt motiverande att hela tiden känna att man kan bli bättre och utvecklas.
"Det var nyttigt att plugga. Jag har ju bara varit här och hade inget annat att jämföra med innan. Nu har jag fått se och höra lite annat och förstått varför jag faktiskt vill vara här. Folk tror ju att jag vill vara här för att mamma jobbar här, men så är det inte", säger Amanda.
