"ST–läkare i allmänmedicin kommer att fortsätta tillsättas med avsatta medel, för att öka antalet distriktsläkare. Det är vi tacksamma för. Det gäller hela Region Östergötland. Vi kommer nu att få besätta en tjänst i Kisa och en i Österbymo", säger Susanne Svärm.
– Jag kan helt ärligt säga att vi inte har tänkt att vi ska ändra hur vi prioriterar eller hur vi tar hand om våra patienter. Vi tänker att vi fortsätter att göra kloka medicinska val, säger Susanne Svärm verksamhetschef på Kisa vårdcentral.
Hon menar att höstens dramatiska besked om att Region Östergötland går mot ett minusresultat på 1,1 miljarder kronor för 2023, att man behöver spara in motsvarande 600 tjänster och att man från den 1 februari 2024 inför totalt hyrstopp har lagt mycket fokus på ekonomi. Därför har alla vårdcentralchefer fått i uppdrag att under 2024 nå en nollbudget. För Kisa vårdcentral innebär det att man behöver minska utgifterna med 3,5 miljoner kronor under 2024.
Det kommer att få konsekvenser för hur primärvården i Kinda kommer att bedrivas under året.
Hur då?
– Man kommer att märka det på vår telefontillgänglighet och hur vi servar US med att hjälpa deras mottagningar med att ta hand om patienter här i Kisa för att de ska slippa åka. Det kan också vara så att vi behöver glesa ut kontroller och i ännu högre utsträckning stötta våra patienter i att exempelvis följa upp sitt blodtryck och blodsocker för att ha kolla på sina värden. Är man van att komma en gång om åren kanske det blir lite glesare. Vi behöver se till vårt eget kärnuppdrag och fokusera på det.
På Kisa vårdcentral finns ingen inhyrd personal, en post som annars brukar kunna sluka pengar.
– Personalmässigt har vi ett bra utgångsläge, vi är i princip fullbemannade.
På Kisa vårdcentral kommer man, som ett led i att spara pengar, även låna ut personal för att nå budgeten. En läkare eller en sjuksköterska kan därför komma att lånas till en annan verksamhet i två, tre månader. Hur ofta personal kommer att lånas ut till andra verksamheter kan hon inte ge närmare besked om.
– I nuläget är det inte bestämt. Vi har bara angett vilka resurser vi kan tänka oss att låna ut. Vi har spridit ut det över alla personalkategorier för att det ska bli mindre kännbart och för att vi ska kunna behålla kontinuiteten.
– Våra sköterskor är välutbildade och kan göra medicinska bedömningar per telefon. När man får ett råd och inte en läkartid ska det inte tolkas som att man bli avvisad, utan det är helt enkelt en medicinsk bedömning som sköterskan gör. Får du en egenvårdsråd behöver du ingen läkartid.
Trots att svångremmen dras åt tror hon att Kindaborna kommer att känna av det mindre än boende i andra kommuner i länet.
– Det är vår ambition. Vi har jobbat väldigt målmedvetet de senaste fyra åren med kontinuitet. Man ska få träffa sin läkare som lär känna en och ens sjukdomstillstånd. Då blir vården mer säker och också tidseffektiv.
"Det kostar att bedriva sjukvård på landet. Vi måste ha bilar. Vi gör mycket mer här. Patienterna vill hellre komma till oss än åka till Linköping. Vi har mer direktsökande, fler kroniker och många omläggningar. Även patienter som genomgår en cancerbehandling kommer till oss för att lägga om sina infarter." Så säger verksamhetschef Susanne Svärm om att bedriva primärvård i Kinda kommun.
Det som tynger verksamhetens ekonomi handlar, precis som i övriga regionen, främst om personal– och lokalkostnader. En annan tung post är läkemedel.
– Vi försöker alltid välja den billigaste. Men det ska vara lika bra, annars skulle man inte få byta ut den på apoteket.
Kisa vårdcentral har ett stort fokus på hemsjukvård, vilket också slukar mycket resurser. Två av vårdcentralens läkare, en på 80 procent och en på 40 procent jobbar i princip enbart med hembesök och äldreboende. Här ingår även den palliativa vården. Här väntas inga nedskärningar.
Trots det allvarliga läget är Susanne Svärm försiktigt optimistisk.
– Jag har gott hopp om att vi kommer att reda ut det här ganska bra. Men vi behöver vara med och bidra till att regionen når nollbudget.
