Delade åsikter om språkfrågan

I en interpellation ställer sig Christina Nilsson (SD), ledamot i vård- och omsorgsnämnden, frågande kring språkkunskaperna och "intresset" hos äldreomsorgens vikarier.

Christina Nilsson (SD) skriver i sin interpellation att bristande språkkunskaper hos vikarier varit ett stressmoment för den ordinarie personalen.

Christina Nilsson (SD) skriver i sin interpellation att bristande språkkunskaper hos vikarier varit ett stressmoment för den ordinarie personalen.

Foto: Morgan Karlsson

Kinda2019-03-29 16:27

I interpellationen ställd till vård- och omsorgsnämndens ordförande Lars Karlsson (L) skriver Christina Nilsson att kommunens äldreomsorg under föregående somrar haft vikarierande personal. I många fall har det fungerat bra, men ibland mindre bra, enligt Christina Nilsson.

– Det har hänt att den som kommit inte varit riktigt intresserad eller inte kunnat tala vårt språk. Eftersom vi har med gamla människor att göra är det här naturligtvis helt förkastligt om man strävar efter en god vård för brukaren, säger hon.

Vidare skriver Christina Nilsson att bristande språkkunskaper varit ett stressmoment för den ordinarie personalen. Hon skriver också att många incidenter anmälts runt om i landet på grund av misstag i den språkliga kommunikationen.

– Om ordinarie personalen säger: "Kan du koka gröt"? Då vet man inte vad gröt är eller hur man ska göra. Det har hänt. Likadant om man inte kan man inte dokumentera, då blir det dubbeljobb för personalen.

Du skriver att det har inträffat många incidenter som anmälts runt om i landet. Vad är det för incidenter?

– Det har hänt väldigt mycket och skrivits om det i många ledare. I tidningen Kommunalarbetaren hade de gjort en sammanställning av allt som hade hänt, och då har man exempelvis glömt brukaren ute. Det har hänt en hel del.

Om en brukare glöms utomhus, har det något med språket att göra?

– Nej jag vet inte, jag kommer inte ihåg exakt vad det var.

När vi når Eva Hulth, områdeschef för äldreomsorgen i Kinda kommun, kan hon inte uttala sig om vikariesituationen under föregående somrar.

– Jag har svårt att uttala mig om hur det ser ut utifrån interpellationen. Generellt så är vi självklart angelägna om att få tag i personer, helst utbildade, som har en bra förmåga inom kommunikation. Sedan satsas det mycket på att försöka få in personer med annan etnisk bakgrund, vi har ett rekryteringsbehov inför framtiden.

Vad är din generella bild, har du fått indikationer på att språkbristen skulle vara ett hinder?

– Sedan jag tillträdde i november har jag inte hört det. Vad som hände innan det kan jag inte uttala mig om.

Lars Karlsson (L), ordförande för vård- och omsorgsnämnden, säger att språkkunskapen är en del av den lämplighet som mäts vid nyanställningar.

– Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att interpellationen är lite obehaglig i tonen. Man delar in människor i olika skikt. Det är ett område där det är svårt att rekrytera vikarier. Som det såg ut i somras räckte vi inte till.

Har det uppkommit några incidenter på grund av bristande språkkunskaper?

– Jag har inte upplevt att det varit ett problem på det sättet.

– Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att interpellationen är lite obehaglig i tonen, säger Lars Karlsson (L), ordförande för vård- och omsorgsnämnden
– Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att interpellationen är lite obehaglig i tonen, säger Lars Karlsson (L), ordförande för vård- och omsorgsnämnden
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!