Miljöbarometern har tillsammans med Aktuell hållbarhet samlat in data om kommunernas miljöutveckling och hållbarhetsarbete. Syftet med rankningen är att undersöka hur väl detta integreras i de kommunala agendorna (se faktaruta). Bäst i länet är Linköping, som ligger på plats 20. Kinda dyker inte upp förrän på 210:e plats och Ydre på 267:e.
Hur kommer det sig att Ydre ligger i botten av miljöbarometerns ranking?
– När man tittar på rankingen ser man att småkommunerna ligger lågt. Vi har mindre resurser att jobba med att skapa egna strategier och långsiktiga, metodiska planer, säger Charlotte Gremar-Engdahl, kommunchef för Ydre kommun.
Enligt henne är Miljöbarometern ett aningen trubbigt instrument. Stora som små kommuner svarar på samma frågor. Exempelvis kan det ge utslag i mätningen att en mindre kommun saknar strategi för exploatering av nya områden, eftersom detta sällan görs. Bristen på strategier innebär inte nödvändigtvis en avsaknad av hållbarhetstänk. Det är inte konstigt att små kommuner då rankas lågt, menar hon.
Trots fortsatt låg rankning har Ydre kommun tagit ett kliv uppåt i listan. Detta tror Gremar-Engdahl kan bero på ett aktivt arbete med nya verksamhetsmål för en hållbar miljö. Nya åtgärder är på väg.
– Vi arbetar bland annat med en ny översiktsplan som kommer att ta upp flera av dessa faktorer för att utveckla samhällsplanering för framtida klimatförändringar. Den ska bidra till att minska vår klimatpåverkan.
Däremot har kommunen ännu inte implementerat Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Charlotte Gremar-Engdahl menar dock att flertalet av de 17 målen har integrerats i kommunens verksamhetsmål.
– Det är viktigt att målen också blir mätbara, men vi har ett jobb kvar att göra med Agenda 2030. Det sticker jag inte under stol med.
Grannkommunen Kinda ligger bättre till, men har sjunkit mycket sedan fjolårets rankning.
Kinda kommun har seglat ner drygt 50 placeringar. Hur kommer det sig?
– Vi gör en analys av det här. Det är ett område som är viktigt, men man riskerar att missa uppföljning om man inte har tillräckligt fokus på miljön, säger kommunalrådet Christer Segerstéen (M).
Kinda anlitade nyligen en konsult som ska titta på kommunens hållbarhetsarbete. Granskningen kommer att ligga till grund för framtida insatser. Grannen i norr, Linköping, har helt andra resurser. Det är svårt att nå samma kompetensnivå som större kommuner, som kan tillägna klimat- och hållbarhetssatsningar mer omfattande resurser. Enligt Christer Segerstéen är detta ett vanligt problem bland mindre kommuner.
– Många av våra styrdokument är inte up to date. Man behöver även ha bra indikatorer att följa upp, men det behöver vi se över. Våra medarbetare behöver förstå vad indikatorerna innebär och hur de mäts.
Hur känns bottennoteringen?
– Det känns inte bra, men det gäller att ta lärdom av det. Vilka parametrar har vi sjunkit på? Hur förbättrar vi detta?
En förhoppning Christer Segerstéen har är att länets kommuner ska kunna förbättra sin samverkan framöver. Under våren har Linköping hjälpt Kinda genom att delat med sig av information och erfarenheten av det nya säkerhetsläget i Europa. Detta är något han hoppas kan bli aktuellt även för klimatomställningen.
– Då slipper vi som liten kommun uppfinna hjulet igen.
