Varje år använder invånarna i Kalmar län uppemot 23 miljoner engångsmuggar – som kastas bort efter att bara ha använts en kort stund. Genom att använda flergångsmuggar kan vi alla hjälpas åt att minska risken för att plasten från engångsmuggarna hamnar i havet. Det är hög tid att kasta engångsmuggen i historiens soptunna.
Samtidigt som medvetenheten om miljö- och klimatfrågorna har ökat kraftigt de senaste årtiondena ser vi en annan – och tyvärr helt motsatt trend: Användningen av engångsartiklar har ökat dramatiskt.
Förpackningar, sugrör och massor av andra engångsartiklar som helt eller delvis består av plast erbjuds överallt.
Det är billiga, lätta och praktiska föremål som förenklat vår vardag på många sätt. Men de har också fyllt våra hav med plastskräp som aldrig försvinner.
I dag tillverkas mer än 400 miljoner ton plast per år världen över. Inom EU består 80–85 procent av skräpet i havet av plast. Hälften av det är engångsartiklar, oftast konsumentprodukter. Om inget görs kommer vi enligt forskare att ha mer plast än fisk i haven redan 2050.
I våras beslutade EU om ett förbud mot vissa engångsartiklar av plast och satte upp mål för att minska andra typer av engångsartiklar.
Sugrör, bestick, tallrikar och fler engångsplastprodukter är därför snart ett minne blott på den europeiska marknaden. Det är glädjande nyheter – men tyvärr inte tillräckligt.
Vi välkomnar därför att regeringen nu tillsatt en utredning som ska undersöka möjligheterna att förbjuda plastmuggar och andra engångsartiklar.
Varje år använder vi svenskar uppskattningsvis mellan en halv och en miljard engångsmuggar, visar nya beräkningar i en livscykelanalys från Svenska Miljöinstitutet IVL, som gjorts på uppdrag av Håll Sverige Rent. Det motsvarar mellan 11 miljoner och 23 miljoner engångsmuggar bara i Kalmar län.
Vi kallar dem ofta felaktigt för ”pappmuggar”, eftersom de har en utsida av papper.
Men det är ett missvisande namn, eftersom tätningen på insidan är gjord av plast. Och för att behålla värmen på kaffet sätter vi ofta även på ett plastlock.
Nästan var femte svensk köper mat, dryck eller snacks på språng dagligen eller flera gånger i veckan. Sex av tio uppger att de slänger sin förbrukade förpackning i närmaste papperskorg.
Hur många som hamnar utanför vet vi inte, men våra skräpmätningar visar att en hel del förpackningar hamnar fel.
Det här är ett mönster som vi alla måste hjälpas åt att bryta. För 50 år sedan var det självklarhet för svenskar att dumpa sopor i havet. Det skulle få av oss göra i dag.
På samma sätt måste vi nu lära oss att leva ett liv med färre engångsartiklar. Därför är det hög tid för alla i Kalmar län att kasta engångsmuggarna i historiens soptunna.
I dag finns det enkla och bra alternativ, exempelvis termosmuggar av rostfritt stål eller bambu. Vår livscykelanalys visar tydligt att de är bättre både för klimatet och ur nedskräpningssynpunkt.
Genom att använda flergångsmuggar i stället för engångsmuggar kan alla invånare i Kalmar län bidra till att minska risken för att vi om 30 år har mer plast än fisk i haven.