På fredagen presenterades bokslutsrapporten som visar att skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökade med sex procent medan nettokostnadsökningen gick upp till 5,4 procent.
– En stark utveckling av skatter, utjämning och generella statsbidrag har tillsammans med en god avkastning på pensionskapitalet finansierat den höga kostnadsutvecklingen för 2016. Flera åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen pågår och har i vissa delar haft effekt. Men som helhet och i ett längre perspektiv är en nettokostnadsökning på 5,4 procent för hög, säger ekonomidirektör Ingeborg Eriksson.
I bokslutsrapporten konstateras att lönekostnaderna ökat med 3,4 procent, läkemedelskostnaderna med 6,6 procent beroende på nya läkemedel och kostnaderna för bemanningsbolag med drygt 20 procent till 166 miljoner. Kostnaderna för högspecialiserad vård har ökat med 18,7 procent, dessa kostnader påverkades 2016 av ett antal enskilda vårdfall med höga kostnader.
Resultatet är totalt 23 miljoner sämre än budget. Landstingets förvaltningar visar tillsammans en negativ budgetavvikelse på 206 miljoner kronor, vilket berör framför allt sjukhusen, psykiatrin och primärvården. I bokslutsrapporten betonas därför vikten av att fortsätta arbetet med att få balans mellan intäkter och kostnader inom vården. Det handlar bland annat om arbetet att bli oberoende av bemanningsföretag, insatser för rekrytering och kompetensförsörjning, ny teknik som stöd för förändrat arbetssätt och ett effektivt resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården.
Med ett resultat på 82 miljoner under 2016 når inte landstinget det ekonomiska målet om två procents överskott i förhållande till skatteintäkter, utjämnings- och statsbidrag, resultatet uppgår till 1,2 procent. Däremot nås det andra målet om att alla ny- och reinvestering i fastigheter och inventarier ska ske med egna medel utan upplåning. Landstinget har investerat för 318 miljoner under 2016.