Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten som Nyhetsbyrån Siren har tagit del av.
– Andelen personer som spelar har minskat rejält sedan slutet av 1990-talet, men andelen som har negativa konsekvenser av sitt spelande ligger relativt stabilt, säger Marie Risbeck, chef för enheten för spelprevention och ANDT-uppföljning på Folkhälsomyndigheten till Sirén.
Hon menar att det, trots den tydliga minskningen av spelandet, handlar om samma summor pengar som tidigare.
– Omsättningen för spel är fortfarande lika stor så var och en som spelar lägger alltså mer pengar på sitt spelande.
Vid årsskiftet trädde en ny lotterilag i kraft. Där tydliggörs att det endast är spelbolag som ägs av staten eller spelbolag där staten har det rättsligt bestämmande inflytandet som kan beviljas tillstånd. Den innebär också hårdare krav för marknadsföring av spel och lotterier.
Det välkomnas av myndigheten som även anser också att de tidigare åtstramningarna av regler kring till exempel 18-årsgräns på spel har visat bra resultat.
– Vi ser att spelandet bland 16- och 17-åringar har minskat vilket tyder på att spelbolagens och lagstiftarens ambitioner med åldersgränser har haft en positiv effekt.
Statistiken om spelvanorna bygger på svar från Folkhälsomyndighetens tio senaste nationella folkhälsoenkäter som genomförts bland personer mellan 16 och 84 år. Siffrorna gäller andelen personer som köpt en lott eller satsat pengar på spel någon gång det senaste året.