– Ställer man dom i två rader räcker de från Vimmerby till Umeå, säger Magnus Danlid som trots uteblivna konkreta besked vid mötet med Länsstyrelsen förra veckan ser hoppfullt på möjligheterna att nå framgång i kampen mot naturkatastrofen som pågår.
– I dag är det lågt att det inte går att ro längre i vissa delar av sjön, vi står bakom Kammarkollegiets utredning och vi ser helst att domen röjs undan och att sjön får en mer naturlig reglering. Sen förstår vi att det är komplicerad juridik, men de muddringar och liknande som förr eller senare måste till ska naturligtvis de som tjänar pengar på regleringen stå för, säger han.
Danlid deltog i både kommunens träff med kammarkollegiet och länsstyrelsen i torsdags. Senare på kvällen höll fiskevårdsföreningen ett möte i en mer än fullsatt Brantestad skola.
Däremellan guidades länsstyrelsens företrädare runt sjön för att med egna ögon se hur långt det faktiskt har gått.
Klassa sjön separat
Nu finns förhoppningar om att insikten ska få länsstyrelsen att prioritera upp situationen för sjön och de närmaste vattendragen. I dag är vattensystemet Botorpsströmmen klassat som en trea på en femgradig skala, där ett är viktigast.
– Här måste man tänka om och bryta ut sjön Yxern, anser Magnus Danlid.
Föråldrad lag
Nils Leine, advokatfiskal på Kammarkollegiet, gästade Yxerns fiskevårdsförenings möte. Hans lyfte fram att den svenska vattenlagstiftningen är 100 år efter sin tid.
– Huvudsyftet med tillståndet från 1938 är att tömma sjön för att få ut vattenkraft. Sen har ingen mer prövning ägt rum i domstol, sade han.
Han framhöll att omprövningar av vattendomar tar tid, mellan 8 och 10 år.
Kammarkollegiet har till uppdrag att skydda allmänna intressen och har drivit fram 54 mål sen 1973.
– Under samma tid har bara en enda ägare till en vattendom begärt prövning på frivillig bas, jämför han.
Kammarkollegiet ståndpunkt för Yxern är att det går att reglera sjön betydligt mer skonsamt än vad som nu sker.
– Bara för att man har tillstånd att tillverka 100 000 chokladkakor, är inte det et samma som att man måste gör det, sa Nils Leine.
Regleringsföretagets jurister hävdar att det finns ett maxuttag och en minimitappning som måste följas.
– Det får stå för dom. Vi gör den här bedömningen utifrån vår kompetens om vattendomar.
Markägare utan makt
Han markerade också att Yxern är klassad till måttlig status i en miljöklassning från 2013. EU:s mål är att alla vattendrag ska ha god statuts senast 2027. Annars kan det bli dyra viten.
– Det är inte det som ska vara drivkraften, det är viljan att nå god status, sade han.
Fiskevårdsföreningen bildar nu en projektgrupp som ska jobba enbart med regleringsproblemet.
– Vi välkomnar alla intresserade krafter att vara med i arbetet för att rädda sjön, säger Magnus Danlid.
Det finns drygt 100 markägare runt sjön.
– Men vattnet har vi ingen som helst makt över, som det är nu, säger han.