BB-krisen har under senhösten uppmÀrksammats stort. DÄliga arbetsförhÄllanden har fÄtt barnmorskor att kollektivt sÀga upp sig i protest, och kvinnor som vÀntar pÄ att föda har uttryckt oro för personalbrist och otillrÀcklig omvÄrdnad.
Nu presenterar Socialstyrelsen sin Ärliga statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda. I den finns inga handfasta bevis för att kvaliteten pÄ vÄrden sjunkit.
NĂ„gra exempel:
* Allvarliga bristningar fortsÀtter att minska. I snitt drabbas nu 2,5 procent av alla kvinnor som föder barn, vilket Àr den lÀgsta siffran sedan toppen pÄ kurvan Är 2004.
* Det Àr inte fler barn som dör i magen, snarare syns en trend Ät att andelen gÄr ner.
* Den neonatala dödligheten (att ett barn dör under sina första 27 dygn) ligger stabilt. Siffran har varierat mellan 1,3â1,7 per 1 000 levande födda de senaste tio Ă„ren.
* Andelen akuta kejsarsnitt bland förstföderskor har minskat nÄgot över tid.
"VÀldigt hög nivÄ"
Anna Sandström Àr förlossningslÀkare vid Karolinska universitetssjukhuset och föredragande lÀkare pÄ Socialstyrelsen:
ââSiffrorna som presenteras i Ă„r talar inte för att de medicinska utfallen i förlossningsvĂ„rden har försĂ€mrats. Vi erbjuder fortfarande en vĂ€ldigt hög nivĂ„ ur ett medicinskt perspektiv, sĂ€ger hon.
Statistiken strÀcker sig dock bara till 2020 och eventuella trender efter det fÄngas dÀrmed inte upp.
ââMen vi ser inte nĂ„gra trender som pekar i negativ riktning, sĂ€ger Anna Sandström.
DÀrmed inte sagt att barnmorskornas larm Àr ogrundat.
ââDet kan vara andra parametrar och variabler vi behöver bedöma nĂ€r det gĂ€ller förlossningsvĂ„rdens organisation och barnmorskornas situation, sĂ€ger Anna Sandström.
Nyfödda mÄr sÀmre
I statistiken finns ocksÄ en tendens till att nyförlösta barn mÄr sÀmre. Andelen med lÄga apgar-poÀng har de senaste tio Ären ökat frÄn 1,3 till 1,7 per 1 000 nyfödda. Apgar Àr en poÀngskala som visar hur barnet mÄr precis efter förlossningen, dÀr sÄ höga poÀng som möjligt Àr önskvÀrt.
Tidigare har Ă€ven en rapport frĂ„n Socialstyrelsen visat att fler mammor mĂ„ste Ă„terinskrivas pĂ„ sjukhus efter förlossningen, vilket tros vara ett resultat av att vĂ„rdtiden pĂ„ sjukhus för nyförlösta mammor kortats kraftigt de senaste decennierna. I dag ligger den pĂ„ under tvĂ„ dygn för de som fött barn pĂ„ naturlig vĂ€g. NĂ„gra sjukhus har en vĂ„rdtid pĂ„ bara 6â12 timmar om inga komplikationer finns.
ââFĂ„r kvinnan en infektion, högt blodtryck eller sĂ„ de nĂ€rmaste dagarna efter en förlossning och hon fortfarande ligger inne diagnosticerar man den dĂ„, annars kommer man in nĂ€r man har symptom. Det Ă€r inte sĂ€kert att det bĂ€sta Ă€r att ligga kvar lĂ€nge pĂ„ en avdelning, utan jag skulle sĂ€ga att det viktigaste av allt Ă€r tillgĂ€nglighet till vĂ„rd och stöd efter en förlossning, sĂ€ger Anna Sandström.
Fler sÀtts igÄng
Att allvarliga bristningar minskar förklaras med att förlossningsvÄrden utvecklats och satsat pÄ detta, bland annat med uppdaterade rutiner, utbildningsinsatser, lÄngsamt framfödande och fokus pÄ att skydda mellangÄrden bÄde vid spontan förlossning och förlossning med sugklocka eller tÄng.
En annan trend som Socialstyrelsen lyfter i Ă„rets statistik Ă€r att fler gravida fĂ„r sin förlossning igĂ„ngsatt. Förra Ă„ret startade var fjĂ€rde förlossning genom igĂ„ngsĂ€ttning. Ăkningen syns frĂ€mst bland kvinnor i graviditetsvecka 41, vilket kopplas till att ett flertal regioner numera erbjuder igĂ„ngsĂ€ttning frĂ„n denna vecka i större utrĂ€ckning.
Detta sedan en svensk studie 2019 visat att man genom att sÀtta igÄng vissa grupper i början av vecka 41 istÀllet vecka 42 eventuellt kan minska risken för att barnet dör i magen eller kring förlossningen.