Resultaten från den globala kunskapsmätningen Pisa var ingen nöjesläsning. Sveriges ras i läsförståelse och matematik sammanfattades som en "kunskapskollaps" av arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L).
OECD:s högsta ansvarige för Pisa, Andreas Schleicher, var besviken på Sveriges bakslag. I en TT-intervju sade han att Sverige knappast kan skylla på pandemin, då grundskolorna överlag hölls öppna då. Han pekade i stället på något som inte betonas i Skolverkets rapport, nämligen disciplinproblem och bristande engagemang. Svensk skola har degraderats till en serviceinrättning som förväntas servera eleverna kunskaper, enligt Schleicher.
Stök och sen ankomst
Utbildningsminister Mats Persson ger Pisachefen rätt.
– Vi behöver titta på vad som sker i våra klassrum, och jag tror att OECD har en poäng som pekar på stöket, de sena ankomsterna. Jag tror inte heller att du träffar en enda lärare, elev eller förälder som inte tycker att mobiltelefonerna tar för mycket plats i klassrummet.
Persson tillstår att svensk skola har problem med stora resultatskillnader beroende på elevers sociala bakgrund, och att friskolesystemet behöver "renoveras". Men det behövs en fördjupad analys för att kunna ringa in orsakerna till Pisatappet, betonar han. I Pisadebatten tycker han sig se att olika aktörer och intressenter ensidigt lyfter fram pandemin.
– Vi behöver mer kunskaper. Man gör det för enkelt för sig om man skyller på pandemin. Det handlar till syvende och sist om vad som sker i klassrummen, hur lektionerna ser ut, vilken kompetens lärarna har och vilka attityder som finns.
Fråga också OECD?
Regeringen kommer därför "i närtid" att begära en sådan analys.
– Regeringen planerar nu att ge våra myndigheter i uppdrag att göra en fördjupad analys av vad som förklarar kunskapskollapsen i Pisa. Fokus behöver framåt vara på vad som inte fungerar i klassrummen.
Skolverket har redovisat de svenska resultaten, men vilken eller vilka myndigheter som får uppdraget att analysera djupare är inte bestämt ännu.
Efter det första svenska raset i Pisa, för tio år sedan, vände sig den dåvarande utbildningsministern Jan Björlund (L) till OECD och bad om hjälp. OECD återkom så småningom med rådet att satsa på lärarna i form av bra lön och goda karriärmöjligheter.
Enligt Mats Persson är det inte uteslutet att Sverige vänder sig till OECD igen.
– Ju fler organisationer och aktörer som bidrar med mer kunskap om varför den svenska skolan inte lyckas, desto bättre.
