Polisen delade ut totalt 106 652 fortkörningsböter under första halvåret 2023. Av dem fångades 40 179 av en fartkamera. Det visar siffror som polisen har tagit fram åt TT.
Att hålla hastighetsbegränsningarna är viktigt av flera orsaker, säger Eva Lundberg, nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket.
– Det är viktigt både för att minska risken för olyckor och för att minska konsekvenserna av olyckor.
Det finns ungefär 2 400 trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna. Enligt Trafikverkets uppskattning räddar kamerorna årligen cirka 20 liv och räddar fler än 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken.
Allra flest fortkörare under första halvåret i år fångades av kameran i norrgående riktning i Gnistängstunneln på väg E6.20 i Göteborg: 228 stycken.
Södergående riktning i samma tunnel ligger tvåa på listan och trea ligger en kamera längs väg 100 i Skanör-Hölls naturreservat i Vellinge kommun.
– Vi ser väldigt stor effekt av trafiksäkerhetskamerorna. I Sverige har vi valt att placera dem på sträckor utan mitträcke där det har varit låg hastighetsefterlevnad, alltså där det stora flertalet har kört för fort så att medelhastigheten har varit hög på den sträckan, säger Eva Lundberg.
Fortkörare i tunnlar
Kamerorna sitter med cirka fem kilometers avstånd på de berörda sträckorna och mätningar har visat att endast fem procent kör över hastighetsgränsen vid kamerorna.
– Vi har också mätt mellan kamerorna på en del ställen, för man kan ju tänka sig att folk ökar farten efter kameran, men effekten både börjar lite före kameran i och med att vi har en skylt som varnar för kameran – och även omkring 3–4 kilometer efter och då kommer en ny kamera igen, säger Eva Lundberg.
Något som sticker ut i statistiken om fortkörningar, både för första halvåret i år och tidigare statistik, är att många kör över hastighetsgränsen i tunnlarna. Trafikverket vet inte med säkerhet varför.
– Det är en helt annan miljö i tunnlarna, det är väldigt mycket mer trafik än vad det är på landsbygden, det är flera filer, och så är inte kameran synlig längs väggen utan sitter uppe i taket så vi kan inte riktigt jämföra tunnelutfallet med utfallet som vi har på vanlig landsbygd, säger Eva Lundberg.
Tomma kameror – myt
Just nu pågår ett test med extra skyltar som informerar om kamerorna utanför Södra länken i Stockholm och digitala skyltar i anslutning till kamerorna inne i Norra länken i Stockholm. Trafikverket ska senare utvärdera om de har någon effekt och i så fall vilken variant som har mest effekt.
En vanlig missuppfattning som finns om trafiksäkerhetskamerorna är att det sitter tomma kameralådor uppe längs vägarna i Sverige.
– De har inte varit tomma sedan 2007, men folk frågar fortfarande efter det. Före 2007 så hade polisen hand om det här helt och hållet själva och då flyttade de runt kassetten, säger Eva Lundberg.
Sedan polisen och Trafikverket startade gemensamt projekt med kamerorna har alla kameralådor en mätkassett i varje kamera och den har en radar och en dator. Radarn och datorn registrerar alla som passerar och kameran fotar fordon som kör snabbare än hastighetsgränsen.
