Falska rykten sprids efter höjd terrorhotnivÄ

Efter att Sveriges terrorhotnivÄ höjdes i torsdags började rykten om planerade dÄd att spridas. Men dessa var falska. Och det finns saker att se upp med.
–Det Ă€r ett varningstecken om du behöver slĂ€ktforska för att hitta kĂ€llan, sĂ€ger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.

Att det spreds falska rykten nÀr terrorhotnivÄn höjdes förvÄnar inte Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik. Bilden Àr frÄn Malmöfestivalen.

Att det spreds falska rykten nÀr terrorhotnivÄn höjdes förvÄnar inte Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik. Bilden Àr frÄn Malmöfestivalen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Terrorhot2023-08-21 06:30

Vid alla kriser uppstÄr rykten. Detta eftersom kriser skapar oro. Om det finns oklarheter har ryktena ocksÄ extra bra grogrund, sÀger Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet.

– DĂ„ vill mĂ€nniskor sjĂ€lva fylla i luckorna av ovisshet. Det Ă€r inte alltid illvilja som gör att rykten uppstĂ„r utan folk försöker förstĂ„ vad som hĂ€nder, sĂ€ger han.

Den höjda terrorhotnivĂ„n mot Sverige passar perfekt in i ett sĂ„dant scenario, eftersom regeringen inte gick ut med exakt varför den höjdes. Strax efter höjningen spreds rykten om hot mot Malmöfestivalen och tvĂ„ gallerior i StockholmsomrĂ„det – pĂ„stĂ„enden som alla var falska.

SÄ kÀnner du igen ett falskt rykte

I kedjebrevet om hotet mot Stockholmsgalleriorna hĂ€nvisades det till att “frugans kusin jobbar pĂ„ sos alarm”. I ett annat sms som spreds 2022, enligt KĂ€llkritikbyrĂ„n, hette det att "min kompis pappa jobbar pĂ„ underrĂ€ttelsetjĂ€nsten”.

FÄr du ett sms med sÄdana formuleringar bör du bli vaksam. Det Àr typiska kÀnnetecken för en hörsÀgen, enligt Lars Nord. Formuleringen innebÀr att den som skickar vidare slipper ta ansvar, och det gÄr heller inte att kontrollera ursprunget till uppgifterna.

– Det Ă€r ett varningstecken om du behöver slĂ€ktforska för att hitta kĂ€llan.

Desinformation

Vanligast Àr att mÀnniskor drar igÄng rykten för att fÄ uppmÀrksamhet eller berÀtta en spÀnnande historia. Men det förekommer ocksÄ att rykten skapas av frÀmmande makt för att destabilisera ett land, sÄ kallad desinformation.

– Det Ă€r en del av modern krigföring, att bryta ned demokratin och försvĂ„ra mobilisering genom att sprida falska uppgifter som kan verka trovĂ€rdiga och som fĂ„r folk att tveka över vad som Ă€r rĂ€tt eller fel, sĂ€ger Lars Nord.

Syftet Àr inte invasion, utan snarare att förÀndra politiken i landet sÄ att den blir mer vÀlvillig till den frÀmmande makten. Som exempel tar Lars Nord upp hur Ryssland pÄverkade det amerikanska valet 2016, vilket kan ha bidragit till att Trump vann över Hillary Clinton.

Huruvida den senaste tidens rykten var desinformation eller pÄfund av enskilda kan Lars Nord inte svara pÄ.

Fakta: SÄ kontrollerar du om rykten Àr sanna

Om du fÄr ett sms om en dramatisk hÀndelse Àr det bra att:

1) Stanna upp och reflektera – vem Ă€r avsĂ€ndaren och hur tydligt Ă€r budskapet? Om bĂ„de avsĂ€ndaren och budskapet Ă€r diffust Ă€r det bra att dra öronen Ă„t sig och inte sprida uppgiften vidare.

2) GÄ in pÄ lokaltidningens webb och eller annan media för att se om de har skrivit om det.

3) Om inte vanlig nyhetsmedia har skrivit om en dramatisk hÀndelse kan du vara ganska sÀker pÄ att den inte har intrÀffat.

KĂ€lla: Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mitt universitetet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!