Returpapper har förvandlats frĂ„n en lönsam resurs till nĂ„got som ingen lĂ€ngre tycks vilja befatta sig med. MĂ€ngden har minskat kraftigt den senaste tiden, i takt med att konsumtionen av papperstidningar sjunkit med cirka 10 procent per Ă„r â vilket i sin tur har försĂ€mrat ekonomin i Ă„tervinningen.
I dag sköts hanteringen via företaget Förpacknings- och tidningsinsamlingen och bolaget Pressretur AB, dÀr bland annat pappersbruken ingÄr. Men frÄn och med nÀsta Är har varken de eller nÄgon annan aktör anmÀlt intresse för att hantera Ätervinningen. DÀrmed skulle hela det ekonomiska ansvaret för Ätervinningen falla pÄ tidningsbranschen, dÀr sÄ gott som varje tidningskoncern rapporterade förlust under förra Äret. Hittills har tidningarna inte behövt vara med och betala.
"Demokratiskt perspektiv"
ââDet Ă€r en kostnad som tidningsbranschen inte kommer att klara av. Vi riskerar att se konkurser och nedlagda tidningar över hela landet. DĂ€rför Ă„terför vi ansvaret för insamling och Ă€ven hela hanteringen av returpapper till kommunerna, som ju i grunden har ansvar för avfallshanteringen i hela landet, sĂ€ger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT.
Kulturminister Amanda Lind (MP) pÄpekar att lite drygt 30 procent av Sveriges befolkning lÀser en tryckt dagstidning varje dag.
ââInte minst i de Ă€ldre Ă„ldersgrupperna har papperstidningen en vĂ€ldigt viktig funktion för att kunna ta del av journalistik, sĂ€ger Amanda Lind.
ââDet Ă€r ju sĂ„ att mediesektorn utvecklar nya digitala modeller. Men vi kommer att ha en fas under överskĂ„dlig tid dĂ„ det kommer att finnas ett behov av papperstidningen, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv, tillĂ€gger hon.
Ăven direktreklam
TT: Vore det inte bÀttre att utforma ett mer riktat stöd till tidningsbranschen, i stÀllet för att Àndra pÄ producentansvaret?
ââVi har verkligen tittat pĂ„ och utrett en mĂ€ngd olika varianter pĂ„ hur man skulle kunna göra det hĂ€r, och till slut kommit fram till att det bĂ€sta och mest effektiva Ă€r att ansvaret för returpapper Ă„tergĂ„r till kommunerna, sĂ€ger Isabella Lövin.
Förutom tidningar ingÄr Àven direktreklam och kataloger i pappersÄtervinningen.
TT: Varför ska kommunerna Àven ansvara för Ätervinningen av dessa produkter?
ââEnligt Pressretur utgör direktreklamen cirka 20 procent, och vĂ„r bedömning Ă€r att det skulle bli för komplicerat med ett sĂ€rskilt system för den andelen. Sedan fĂ„r man Ă€ven ta med i berĂ€kningen att returpappret frĂ„n direktreklamen har ett vĂ€rde, som gör att det blir en större total inkomst frĂ„n hanteringen, sĂ€ger Isabella Lövin.
"Stora kostnader"
BerÀkningar i regeringens promemoria visar att den ökade kostnaden för kommunerna förvÀntas uppgÄ till cirka 200 kronor per hushÄll och Är.
Avfall Sverige, kommunernas företrÀdare i avfallsfrÄgor, kritiserar beslutet. Organisationen anser bland annat att regeringen sviker en grundprincip i miljörÀtten om att förorenaren ska betala. Dessutom upplever organisationen att den inte har fÄtt delta i nÄgon diskussion om andra tÀnkbara lösningar.
ââDet Ă€r stora kostnader som pĂ„förs kommunerna, och ytterst medborgarna. Man har Ă€ven pratat om en övergĂ„ngstid pĂ„ ett Ă„r, och vi ser inte hur kommunerna ska kunna bygga upp en fungerande infrastruktur pĂ„ sĂ„ kort tid. Det kommer att kosta en hel del, sĂ€ger Tony Clark, vd för Avfall Sverige.
RÀttad: I en tidigare version av texten fanns ett fel gÀllande kostnaderna för kommunerna.