Försenad hbtq-plan sjösätts

Handlingsplanen för att stärka hbtq-, eller numera hbtqi-, personers rättigheter aviserades för två år sedan och skulle sjösättas redan förra året.

Men även om beslutet fattas först nu har inte arbetet legat stilla, påpekar jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).

– Vi har tagit beslut och satsat pengar också innan på att vidta åtgärder. Men sedan är det också ett arbete med att jobba fram planen, med en dialog med hbtqi-organisationer i civilsamhället och att lyssna in deras synpunkter, säger hon.

Handlingsplanen är tänkt att samla arbetet kring hbtqi-frågorna framöver. Det handlar om att förhindra diskriminering, våld och andra kränkningar, men också om att öka kunskapen inom arbetslivet och om unga hbtqi-personers situation.

Självmordsförsök vanligare

Konkret ges ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) om att undersöka unga hbtqi-personers psykiska ohälsa.

Studier har visat att självmordsförsök är vanligare bland unga hbtq-personer jämfört med heterosexuella ungdomar, och ideella organisationer får fyra miljoner kronor som öronmärks till insatser för just denna grupp.

Satsningar ska också ske inom skolan för att unga hbtqi-personer ska kunna känna sig tryggare.

TT: Den psykiska ohälsan bland unga hbtq-personer har varit känd länge – vad förändrar det här?

– Precis den här typen av åtgärder behöver vi göra för att hela tiden ta steg framåt för att förändra normer och värderingar. Det är inte något man gör från en dag till en annan. Det finns inga flashiga politiska beslut som vi kan fatta som löser detta, utan det är ett enträget arbete som behövs, säger Åsa Lindhagen.

"Gör skillnad på sikt"

Handlingsplanen trycker på åtgärder som undersökningar och lägesbeskrivningar.

TT: Hur ska du se till att det här blir mer än en pappersprodukt?

– Jag är övertygad om att exempelvis det MUCF ska göra i skolorna för en mer inkluderande skolmiljö ger konkret resultat, liksom resurserna till förebyggande arbete mot självmord.

– Som politiker är jag medveten om att den här typen av åtgärder inte alltid kan låta så revolutionerande, men det är min övertygelse att det gör skillnad på sikt att vi tar fram ny kunskap och också vidtar åtgärder utifrån det.

14 miljoner kronor tilldelas för 2020, och därefter ytterligare 10 miljoner kronor detta år respektive nästa.