ALS-sjuka ska prioriteras för assistans

– Det är en jättepositiv förändring som vi önskar hade skett för längesen, säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuroförbundet.

ALS är en neurologisk sjukdom som leder till förlamning. Sjukdomsförloppet kan vara snabbt, men samtidigt är Försäkringskassans handläggningstider för att få assistansersättning ofta flera månader långa.

En granskning i SvD i somras visade att ALS-drabbade exempelvis kan tvingas flytta till ett hospice eller korttidsboende innan de får rätt till den assistans de behöver. En drabbad hann till och med dö innan hon fick personlig assistans beviljad.

– Det har hela tiden varit en kapplöpning mot tiden. Försäkringskassan tar hänsyn till hur funktionsnedsättningen är vid ansökningstillfället, men när patienterna väl fått beslutet har de blivit så oändligt mycket sjukare så det har ändå inte kunnat hjälpa dem, säger Lise Lidbäck.

Stöd i rätt tid

Nu inför Försäkringskassan en ny hantering där personer med ALS kommer att prioriteras. Målet är att handläggningstiden ska vara max 45 dagar.

– Den normala handläggningstiden vid ansökan om assistansersättning är inte tillräckligt snabb när det gäller sjukdomar med ett snabbt förlopp, säger Ingeborg Watz Forslund, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

I dag kan handläggningstiden för ALS-sjuka vara uppemot 100 dagar.

Lise Lidbäck påpekar att även 45 dagar kan vara en ganska lång tid i en ALS-sjuk persons liv.

– Men det här var det de max kunde komma fram till, med hänsyn till hur lagstiftningen ser ut, säger hon.

Både nya ansökningar från ALS-drabbade, och ansökningar om fler timmar, ska nu få förtur. Försäkringskassan ska också i större utsträckning fatta tillfälliga beslut i de fall där ytterligare utredning behövs.

TT: Är målet om max 45 dagar ett löfte?

– Jag tror att 45 dagar kommer att vara tillräckligt, och många kanske får sitt beslut tidigare än så också, säger Ingeborg Watz Forslund.

Inga lagändringar

Lise Lidbäck framhåller att förändringen inte krävt några lagändringar.

– Vi har drivit frågan om ett snabbspår för ALS-sjuka i flera år. Men det har varit svårt att nå fram, säger hon.

Möjligen har uppmärksamheten kring ALS-sjukas lidande under de senaste åren bidragit till att föra upp frågan på agendan, tror hon.

Tidigare i höstas berättade ishockeystjärnan Börje Salming och hans fru Pia öppenhjärtigt om frustrationen över hur svårt det var få rätt hjälp som ALS-sjuk. Eftersom Börje Salming var över 65 år kunde han inte ens få personlig assistans, utan i stället var det familjen som fick hjälpa till.

Mycket mer behöver göras, anser Lise Lidbäck.

– Möjlighet att söka personlig assistans efter 65, snabbspår för ALS-sjuka även inom sjukvården och socialtjänsten, och fler neurologer i Sverige.