Vass kritik mot statens sätt att korta väntetid

Kömiljard, vårdgaranti och vårdförlopp infördes som statens morot och piska för att regionerna skulle korta väntetiderna i vården. I många fall har detta dock inte haft effekt – och riskerar att patienter i stort behov av vård bortprioriteras, enligt en granskning av Riksrevisionen.

Statens verktyg för att korta väntetiderna i vården lämnar mycket att önska, enligt Riksrevisionen. I stället har de lett till att patienter som borde ha fått vård bortprioriterats. Arkivbild.

Statens verktyg för att korta väntetiderna i vården lämnar mycket att önska, enligt Riksrevisionen. I stället har de lett till att patienter som borde ha fått vård bortprioriterats. Arkivbild.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Sjukvård2023-06-15 08:29

Vårdgaranti som lovar besök och behandling inom ett visst antal dagar. Kömiljard som sporrar regionerna att leva upp till vårdgarantin, och standardiserade vårdförlopp som ska effektivisera cancervården. Statens verktyg för att korta väntetiderna i vården har granskats av Riksrevisionen och får knappast gott betyg.

— Vi ser viss effekt på väntetider, men också en risk för att styrningen leder fel, säger Filippa Hagersten, revisor på Riksrevisionen och projektledare för granskningen, till TT.

Vill förlänga vårdgarantin

Ett problem med vårdgarantin, som lovar bedömning inom primärvård tre dagar efter att patienten tagit kontakt med vårdcentralen, är att den stör den medicinska prioriteringen, enligt rapporten.

— Tre dagar är en så kort tid att man riskerar att inte hinna prioritera dem som behöver vård redan efter en dag, säger Filippa Hagersten.

Riksrevisionens råd till regeringen är därför att tredagars-garantin inom primärvården förlängs till sju dagar.

— Vi vill också att garantin breddas till att även omfatta patienter med tidigare kända hälsoproblem, säger Filippa Hagersten.

För lång väntan

För att minska skillnader i väntetid inom landets cancervård infördes för åtta år sedan ett annat styrmedel – standardiserade vårdförlopp. Detta verktyg får visst beröm av Riksrevisionen för att ha kortat väntetiderna för prostatacancer, urinblåsecancer, njurcancer och ändtarmscancer. Även detta styrmedel kan dock leda snett, enligt granskningen.

— För mer långsamt växande cancerformer kan evidens saknas för att patientens överlevnad påverkas av att vänta ännu en vecka. Det kan finnas en gräns för hur mycket dessa patienter kan prioriteras om man ska hinna med den övriga vården. Patienter som exempelvis har godartad prostataförstoring har fått vänta för länge, vilket kan leda till komplikationer, säger Filippa Hagersten.

Kriterierna för att få utredas för cancer riskerar dessutom att bli för breda, hävdar hon.

TT: Rätten att undersökas för cancer är väl livsviktig?

—Ja. Cancer är en allvarligt sjukdom som ska prioriteras. Men risken finns för att man utreder och oroar människor i onödan.

Filippa Hagersten, revisor på Riksrevisionen, som ger staten rådet att förlänga vårdgarantin så att patienter som väl behöver vård snabbt inte bortprioriteras.
Filippa Hagersten, revisor på Riksrevisionen, som ger staten rådet att förlänga vårdgarantin så att patienter som väl behöver vård snabbt inte bortprioriteras.
Fakta: Kömiljard och vårdgaranti

Sedan början av 1990-talet har staten använt vårdgarantier för att korta väntetider i vården. Vårdgarantin skrevs in i hälso- och sjukvårdslagen 2010.

Förra året fick knappt 60 procent av patienterna i Sverige planerad vård eller behandling inom vårdgarantins 90 dagar.

Regeringen slöt 2009 en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om kömiljarden.

Sedan dess har dessa prestationsbaserade pengar under olika perioder pytsats ut från staten till regioner som uppfyller vårdgarantin.

Kömiljarden ledde på kort sikt till kortare väntetider, men hade en avtagande effekt, enligt Riksrevisionen. Pengarna betalades ut på bristfälliga statistiska underlag, och man vet ännu inte om prestationsersättning har effekt, enligt myndigheten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!