I dag beskriver Tindra Hesthagen sin tillvaro i skolan som en bidragande faktor till att livet känns värt att leva.
Men så har det inte alltid varit.
När hon gick i fjärde till åttonde klass blev hon mobbad av sin klasskompisar.
– Det var en del slag och sparkar. Vissa gånger behövde jag åka till sjukhus, men det var mest ord. Jag fick hela tiden höra hur äcklig och dålig jag var, säger Tindra Hesthagen och fortsätter:
– Till slut fick jag höra att jag skulle ta livet av mig och att världen skulle bli en bättre plats om jag inte fanns.
Önskar att hjälp kom tidigare
Efter fem år förstod en skolchef allvaret och kort därefter tvingades två av de elever som mobbade Tindra Hesthagen att byta klass.
– Jag ville verkligen inte byta klass. Jag ville inte ge mig. Jag ville inte vara den som gick med svansen mellan benen. När de slutade var det en otrolig lättnad. Jag kunde gå på en spanskalektion utan att få hundra elaka ord efter att jag räckt upp handen.
I dag är Tindra Hesthagen tacksam över den hjälp som hon till slut fick från skolan samtidigt som hon önskar att någon hade reagerat i ett tidigare skede.
– Det är många som är utsatta i skolan som får höra att de överdriver. Jag fick skit från klasskompisar när jag pratade om det och lärare tog under en lång tid mobbarnas sida.
Svårt att prata om
I en ny rapport från Friends uppger 14 procent av de tillfrågade tjejerna att de varit frekvent utsatta minst ett par gånger i veckan. Motsvarade siffra för de tillfrågade killarna är 9 procent.
Rapporten pekar också på ett samband mellan mobbning och psykisk ohälsa.
Tindra Hesthagen är med i Friends ungdomsråd och väl medveten om att det kan vara svårt för den som blir mobbad att känna tillit till vuxna. Därför anser hon att fler lärare borde vara mer uppmärksamma på det som händer både i och utanför klassrummet.
– Det är många som inte har någon att prata med. Jag fattar den här skammen, även om man inte ska skämmas över det finns det en skam över det. Det är svårt att prata om, men väldigt, väldigt viktigt. Men det kräver också att det finns någon som lyssnar och tar en på allvar.
Med en viss lättnad tillägger hon att hon känner tacksamhet gentemot alla som stod på hennes sida och stöttade henne när det var som svårast:
– Mot slutet kom två helt fantastiska lärare. Jag mådde fortfarande inte bra i skolan, det var svårt i början, men som tur är fick jag mycket hjälp från de här lärarna. Jag hade också personer runtomkring mig som visste allt och som stöttade mig. Tyvärr är det långt ifrån alla som har det stödet.