De Àr mest utsatta för mobbning

TvÄ grupper Àr lÄngt oftare utsatta för mobbning Àn andra: De som identifierar sig som hbtqi och de som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Ju fler perioder av mobbning under uppvÀxten, desto större Àr risken för psykiska besvÀr, varnar Friends i en ny rapport.

Det Àr nÀstan dubbelt sÄ vanligt att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar blir mobbade och tre gÄnger sÄ vanligt att elever som identifierar sig som hbtqi blir det, enligt Friends Ärsrapport 2023. Arkivbild.

Det Àr nÀstan dubbelt sÄ vanligt att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar blir mobbade och tre gÄnger sÄ vanligt att elever som identifierar sig som hbtqi blir det, enligt Friends Ärsrapport 2023. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

SamhÀlle2023-08-15 06:10

– Kan vi minska mobbning och krĂ€nkningar kan vi förvĂ€nta oss att den psykiska ohĂ€lsan hos barn kommer att minska, sĂ€ger Maja Frankel, stiftelsen Friends generalsekreterare.

Men i Sverige har utvecklingen det senaste Ärtiondet gÄtt Ät fel hÄll.

Av 2 800 elever pĂ„ mellan- och högstadiet svarar 14 procent av tjejerna och 9 procent av killarna att de varit frekvent utsatta av andra elever minst ett par gĂ„nger i mĂ„naden.

Det Àr nÀstan dubbelt sÄ vanligt att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar blir mobbade och tre gÄnger sÄ vanligt att elever som identifierar sig som hbtqi blir det, enligt rapporten.

– Vad Ă€r det vi vĂ€ntar pĂ„ nĂ€r vi vet precis hur mobbning kan stoppas? sĂ€ger Maja Frankel.

Allvarliga följder

I rapporten, som baseras pĂ„ svar frĂ„n totalt 10 000 barn och unga, uppmĂ€rksammas sĂ€rskilt de allvarliga följderna för den som mobbas.

Bland dem som utsatts för krÀnkningar ett par gÄnger i veckan eller oftare sÀger 70 procent att de har Äterkommande psykiska besvÀr. De psykiska besvÀren ökar med mobbningens frekvens och vÀrst blir följderna om perioder av mobbning Äterkommer flera gÄnger under uppvÀxten.

Friends drar slutsatsen att mobbning kan vara en starkt bidragande orsak till den tilltagande psykiska ohÀlsan bland svenska barn och unga.

– Man mĂ„ste förstĂ„ vad det hĂ€r kostar samhĂ€llet, men framför allt vad det kostar i lidande. Det finns evidens för hur mobbning pĂ„verkar inte bara hĂ€r och nu, det ger hĂ€lsokonsekvenser hela livet i form av negativ kroppsuppfattning, ökad risk för depression och sĂ„ vidare, sĂ€ger Maja Frankel.

Efterlyser haverikommission

Hon efterlyser en haverikommission och pekar pÄ politikernas ansvar för utvecklingen inom skolan. Barns rÀtt till en uppvÀxt utan psykiskt och fysiskt vÄld stÄr helt enkelt inte tillrÀckligt högt upp pÄ agendan, anser Friends.

VÄgen av nedskÀrningar bland skolpersonal bÄdar inte gott, tycker Maja Frankel, som pÄpekar att forskningen visar att en tillitsfull relation till vuxna i skolan Àr en skyddsfaktor mot mobbning.

– NĂ€r skolan fĂ„r minskade resurser och vi skĂ€r ner pĂ„ elevhĂ€lsan blir det ganska logiskt att vi fĂ„r mer mobbning, sĂ€ger Maja Frankel.

Friends vision Àr att inget barn ska behöva utsÀttas för mobbning. Dit nÄr man inte över en natt, men Maja Frankel efterlyser att regeringen sÀtter upp en mÄlsÀttning, exempelvis om att halvera mobbningen under den hÀr mandatperioden.

– Barn kommer alltid att testa olika sĂ€tt att vara mot varandra och mobbning handlar ju om makt och mĂ„nga gĂ„nger normer. Vuxnas ansvar dĂ€r Ă€r att vĂ€gleda barn och ge alternativa strategier som inte Ă€r krĂ€nkande. Det Ă€r dĂ€rför vi hela tiden trycker pĂ„ att det Ă€r vuxnas ansvar att stoppa mobbning.

Fakta: Friends Ă„rsrapport 2023

Var fjÀrde barn i Sverige har Äterkommande psykiska besvÀr. Det Àr vanligare bland tjejer Àn bland killar.

SÄdana besvÀr Àr vanligare ju oftare elever varit utsatta för krÀnkningar. Bland dem som utsatts för mobbning, det vill sÀga upprepade krÀnkningar över tid, svarar sju av tio att de har Äterkommande psykiska besvÀr.

Mobbning pÄverkar sjÀlvkÀnsla och livsglÀdje. I förlÀngningen finns risk för Ängest och sjÀlvmordstankar.

Ensamhet har ocksÄ en stark koppling till psykiska besvÀr. Bland dem som sÀllan eller aldrig kÀnner sig ensamma svarar 10 procent att de har Äterkommande psykiska besvÀr. Bland dem som ofta eller alltid upplever att de Àr ensamma har 77 procent Äterkommande psykiska besvÀr.

Siffrorna i rapporten baseras dels pĂ„ svar i elevenkĂ€ter som gjorts mars 2022 till april 2023 pĂ„ de skolor vars ledning valt att eleverna ska delta och dels pĂ„ tvĂ„ undersökningar med ett representativt urval av elever, som genomförts i samarbete med Novus och Örebro universitet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!