Tonläget har varit högt efter att koranen upprepade gånger bränts och skändats. Under lördagen ska ett exemplar av tora och en bibel sättas i brand utanför Israels ambassad. Varför tillåter polisen folk att bränna heliga skrifter? Svaret är att de inte gör det.
Polismyndigheten har inte möjlighet att neka tillstånd till en allmän sammankomst med hänvisning till vad tillståndssökaren uppger att den planerar att göra.
– Vi tittar på vad som står i ansökan så klart. Från det görs det en bedömning enligt ordningslagen. Ordningslagen hänvisar till ordning, säkerhet och trafik, så om vi på den platsen där det är ansökt kan säga att vi kommer kunna bevara ordningen, säkerheten och trafiken, då kommer ansökan att godkännas, säger Tomas Granlund, kommissarie på polisen i Stockholm.
Tar inte hänsyn
Polisen kan alltså inte på något sätt ta hänsyn till vad som planeras att göras under sammankomsten när man ska fatta beslut om tillstånd ska beviljas. Inte ens om personen som ansöker om tillstånd uttryckligen skriver att den planerar att begå ett brott kan polisen neka med hänvisning till det.
Exempelvis skulle man inte kunna neka tillstånd till en person som i ansökan uppger att den planerar att stå och heila, trots att det är rättsligt klarlagt att det är att betrakta som hets mot folkgrupp och därmed är ett brott.
– Man kan inte neka det på grund av att det är ett brott. Men man har ju ingen amnesti att begå brott bara för att man befinner sig inuti en allmän sammankomst. Så om man skriver på det viset så kommer man naturligtvis få information om att den rörelsen är betecknad som hets mot folkgrupp. Och om det under en pågående sammankomst sker ett väldigt, väldigt klart brott så kommer polisen att avbryta det brottet, säger Tomas Granlund.
Ska bokstavstolkas
TT: Men i teorin kan man inte neka med hänvisning till att det är ett planerat brott som anges i ansökan?
– Inte med det som grund. Det är det som förvaltningsrätten hänvisar till, att det är ordningsläget och trafikförordningens lagar som ska bokstavstolkas, säger Granlund.
Flera koranbränningar som ägt rum i Sverige, senast utanför moskén på Medborgarplatsen i Stockholm, har väckt avsky och fördömts av hela den muslimska världen. Huruvida koranbränning skulle kunna anses vara hets mot folkgrupp har aldrig prövats i domstol i Sverige, men åtminstone två förundersökningar pågår där den saken utreds.