Den psykiska ohÀlsan bland de barn och ungdomar som Àr placerade pÄ de statliga ungdomshemmen ökar. En del mÄr sÄ dÄligt att de antagligen inte borde vara dÀr.
Det sÀger Sis generaldirektör Elisabet à björnsson Hollmark till Kaliber i Sveriges Radio P1:
ââEftersom vi ser en utveckling dĂ€r de placerade barnen och ungdomarna har en mycket större psykisk ohĂ€lsa Ă€n vad det har varit historiskt, sĂ„ ser vi och har funderingar pĂ„ om det Ă€r sĂ„ att vi fĂ„r en del barn och ungdomar som kanske inte ska vara hos oss, utan inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin.
Varje Är placeras cirka 1 000 barn och ungdomar pÄ ett Sis-hem, som Àr en lÄst institution. Ungdomarna placeras dÀr enligt LVU, lagen om vÄrd av unga, och bedöms vara en fara för sig sjÀlva eller sin omgivning.
PÄ senare tid har antalet fall av hot och vÄld pÄ hemmen ökat. I fjol gjordes nÀstan 2 600 anmÀlningar om hot och vÄld pÄ landets sÀrskilda ungdomshem, vilket var en fördubbling jÀmfört med för fem Är sedan, uppger Ekot.
ââVi har anstĂ€llda psykologer pĂ„ alla vĂ„ra ungdomshem, men det hĂ€r Ă€r psykiatrisk kompetens som krĂ€vs, frĂ„n barn- och ungdomspsykiatrin, sĂ€ger Elisabet Ă björnsson Hollmark.