Gasen fortsĂ€tter att lĂ€cka ut i Ăstersjön samtidigt som frĂ„gorna hopar sig kring vem som kan ha utfört ett attentat pĂ„ botten. TvĂ„ explosioner har registrerats i samband med lĂ€ckagen.
Statsminister Magdalena Andersson (S) konstaterade i tisdags att de förmodade sabotagen inte utgör ett angrepp pÄ Sverige.
De fyra lÀckorna pÄ ledningarna har uppstÄtt i det som kallas svensk och dansk ekonomisk zon. Skadorna ligger inte i svenskt eller danskt territorium, förklarar David Langlet, professor i miljörÀtt vid Uppsala universitet.
Svenskt territorialvatten strÀcker sig i grova drag tolv nautiska mil, eller runt 22 kilometer, frÄn lÄgvattenlinjen och lÄgvattenskÀr lÀngs kusten.
DÀrefter tar svensk ekonomisk zon vid. Den ekonomiska zonen strÀcker sig som mest 200 nautiska mil, eller runt 370 kilometer, frÄn kusten.
UtlÀndska fartyg
De ekonomiska zonerna Ă€r en fördelning utifrĂ„n FN:s havsrĂ€ttskonvention och ger lĂ€nderna runt Ăstersjön, dĂ€ribland Sverige, exklusiv rĂ€tt till exploatering av naturresurser inom sina omrĂ„den. Det kan handla om fiske, rĂ€tten att sĂ€tta upp vindkraftverk eller utvinna gas och olja.
Zonerna infördes frĂ€mst för att hindra konflikter över fiskerĂ€ttigheterna. UtlĂ€ndska flygplan och fartyg har rĂ€tt att uppehĂ„lla sig i omrĂ„dena â och stater har Ă€ven rĂ€tt att anlĂ€gga undervattensledningar.
ââIngen kan komma och sĂ€ga att ett ryskt eller polskt fartyg inte fĂ„r vara dĂ€r, sĂ€ger David Langlet.
NÀr det gÀller skadorna pÄ gasledningarna har Sverige en skyldighet att agera ur miljösynpunkt för att skydda den marina miljön. Nu Àr det oklart om metangasen som sipprar ut Àr ett akut hot.
Kustbevakningen uppger pÄ fredagen att bÄda utslÀppen har minskat kraftigt i omfattning. Det mindre utslÀppet har nu en diameter pÄ cirka 20 meter och det större en diameter pÄ omkring 600 meter.
Enligt en prognos kan utslÀppet eventuellt upphöra pÄ söndag, men Kustbevakningen tar höjd för att det kan pÄgÄ lÀngre Àn sÄ.
Langlet förklarar att Sverige inte har nÄgra sÀrskilda sÀkerhetspolitiska skyldigheter i den ekonomiska zonen.
ââNĂ€r Nord Stream 1 skulle lĂ€ggas dĂ„ hade Sverige i princip inte möjlighet att sĂ€ga blankt nej, utan man kunde ha synpunkter pĂ„ dragningen av rörledningen och hur den skulle utformas utifrĂ„n miljöperspektiv.
Bolag i Schweiz
Rent juridiskt Àr Nord Stream ett aktiebolag med kontor i Schweiz, men med ryska Gazprom som majoritetsÀgare. En insats pÄ botten skulle dÀrmed kunna behöva koordineras med Schweiz, enligt Langlet.
ââJag tror inte att Sverige sitter och vĂ€ntar pĂ„ nĂ„got tillstĂ„nd att göra nĂ„got pĂ„ rörledningen. Det gör man vĂ€l i samförstĂ„nd, sĂ„ fort den hĂ€r akuta fasen med lĂ€ckaget har upphört.
En del av Nord Stream 1 gÄr genom danskt vatten men ingen del av gasledningarna gÄr genom svenskt vatten. Om skadorna hade uppstÄtt pÄ svenskt territorialvatten hade saken varit en helt annan.
ââDĂ„ hade det varit ett attentat i Sverige, visserligen i vattenomrĂ„det men Ă€ndĂ„ i svenskt sjöterritorium. DĂ„ hade det varit en omedelbar angelĂ€genhet för svensk polis och i högre utstrĂ€ckning för svensk militĂ€r att sĂ€kra det hĂ€r, sĂ€ger Langlet.