Valets viktigaste papperslapp – 700 miljoner trycks

Vi kanske lever i ett allt mer digitalt samhÀlle, men Àn spelar ganska oansenliga smÄ papperslappar en avgörande roll i svenska val.

En pytteliten del av alla röstsedlar som tryckts till Ärets val.

En pytteliten del av alla röstsedlar som tryckts till Ärets val.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Politik2022-09-08 18:35

Varje val bestÀller partierna flera hundra miljoner namnvalsedlar. Runt 700 miljoner valsedlar har tryckts, fördelade pÄ riksdag, kommunfullmÀktige och regionfullmÀktige.

MĂ€ngden regleras av vallagen. Partier som fĂ„tt minst en procent av rösterna i riksdagsvalet i nĂ„got av de tvĂ„ senaste valen – och partier som har mandat i region- eller kommunfullmĂ€ktige – har enligt vallagen rĂ€tt att bestĂ€lla namnvalsedlar gratis i en mĂ€ngd som motsvarar tre gĂ„nger antalet röstberĂ€ttigade i respektive valomrĂ„de.

Regleras i lag

Det gör att mÀngden valsedlar Àr ganska konstant frÄn val till val, förklarar Helena Ihrstedt Harling, som Àr teamledare pÄ Valmyndigheten.

– De allra flesta som trycks Ă€r sĂ„dana som Ă€r reglerade i lag, sĂ„ det Ă€r ju tre gĂ„nger antalet röstberĂ€ttigade. Visst, antalet röstberĂ€ttigade ökar, det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att det tillkommer fler partier som mĂ„ste betala sjĂ€lva för sina valsedlar och som bestĂ€ller stora mĂ€ngder.

– Men vi pratar om hundratals miljoner valsedlar, sĂ„ Ă€ven om det kommer ett nytt parti som bestĂ€ller hundratusen, sĂ„ ökar inte det den totala mĂ€ngden nĂ€mnvĂ€rt.

Med sÄ mÄnga valsedlar Àr det ofrÄnkomligt att de flesta blir över. Vad som hÀnder med dem efter valdagen Àr upp till partierna. Det finns inga sÀrskilda regler för om de ska Ätervinnas eller tas om hand pÄ sÀrskilt sÀtt.

– Partivalsedlar och blanka valsedlar dĂ€remot, som Ă€r distribuerade till kommuner och utlandsmyndigheter, dĂ€r Ă€r de instruerade att spara de som blir över för eventuella extraval eller omval.

Logistisk utmaning

Är det rimligt att papperslappar i storlek A6 fortfarande anvĂ€nds vid val nĂ€r sĂ„ mycket annat sköts digitalt? Det Ă€r i slutĂ€nden en politisk frĂ„ga, men Valmyndigheten har i flera erfarenhetsrapporter frĂ„n de senaste valen lyft frĂ„gan om att göra en översyn av systemet. Det finns flera orsaker, sĂ€ger Helena Ihrstedt Harling, en Ă€r att den korta produktionstiden Ă€r en utmaning.

– Man kan tycka att det borde inte vara nĂ„got problem nĂ€r vi börjar trycka valsedlar i april. Men nĂ€r man tittar pĂ„ de mĂ€ngder vi ska hinna trycka, och att det Ă€r mĂ„nga olika listor, och tre olika valtyper, och det ska distribueras till tusentals olika adresser ut till varje parti – dĂ„ Ă€r det en logistisk utmaning att hinna trycka i tid.

En annan aspekt Àr sÀkerheten.

– Vad hĂ€nder om ett tryckeri brinner ned eller stora mĂ€ngder valsedlar försvinner? Eller om ett partis lager av valsedlar skulle förstörs pĂ„ nĂ„got sĂ€tt? DĂ„ skulle inte tryckerierna hinna trycka om alla valsedlarna – vad hĂ€nder dĂ„ med valet?

– För att inte tala om klimat- och miljöaspekten av alla transporter och pappersĂ„tgĂ„ngen.

Fakta: Årets valsedlar

Till Ärets val har det tryckts:

Cirka 135 miljoner namnvalsedlar.

Cirka 15 miljoner blanka valsedlar.

182 416000 namnvalsedlar till riksdagen.

188 322 000 namnvalsedlar till kommunfullmĂ€ktige.

184 557 000 namnvalsedlar till regionfullmĂ€ktige.

Alla valsedlar ska vara storlek A6 – 105 gĂ„nger 148 millimeter.

De gula valsedlarna har fÀrgen Colorit Chamois och de blÄa Colorit HimmelsblÄ.

Budgeten för tryckning och distribution av alla namnvalsedlar Àr cirka 25 miljoner kronor.

Budgeten för tryckning av partivalsedlar och blanka valsedlar Àr cirka 10,5 miljoner kronor.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!