Budskapet i regeringsförklaringen var att ett bättre Sverige ska byggas efter coronakrisen.
– Vi har ett nytt politiskt läge. Den regeringen jag leder ska göra vad som krävs för att åtgärda revorna i vårt samhälle, sade statsministern.
Han hänvisade till att regeringen inom kort lägger fram en "historisk" budget, med nya förslag på över 100 miljarder kronor.
Löfven nämnde några av förslagen som redan är kända. Äldreomsorgen ska stärkas med nya statsbidrag, en grön skatteväxling ska genomföras och människor ska rustas för att kunna få jobb genom utbildning.
S-löftet om ett pensionstillägg på upp till 600 kronor ska införas nästa år.
Tuff höst
Regeringen står inför en tuff politisk höst med flera svåra frågor framför sig. Nya våldsdåd och krav från oppositionen ökar pressen på regeringen att komma med nya åtgärder mot gängbrottsligheten.
Löfven uppgav i regeringsförklaringen att det är fullt möjligt att trycka tillbaka den grova brottsligheten, men kom inte med några nya förslag.
Efter regeringsförklaringen fick statsministern en rad frågor från journalister, bland annat om när hittills genomförda lagskärpningar och satsningar på polisen kommer att ge resultat.
– Jag kan inte sätta något datum för det, säger Löfven.
Regeringen följer sitt 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten. Flera av de mest radikala förslagen där utreds och utredningarna är inte klara förrän i vår.
Löfven fick frågan om varför han inte aviserar några nya förslag, till exempel hämtade från Danmark.
– Vi tittar också på Danmark, men man ska ha klart för sig att en del saker är strängare i Danmark, andra är strängare i Sverige, säger statsministern.
I Danmark har polisen bland annat möjligheter att utlysa visitationszoner där man har rätt att kroppsvisitera personer utan konkret brottsmisstanke, till exempel i jakt efter vapen.
– Vi tror inte på att helt oskyldiga människor ska bli visiterade i sitt bostadsområde. Jag tror det skapar mer oreda.
Däremot vill Löfven ge polisen utökade möjligheter att genomföra husrannsakan.
Konflikt om arbetsrätten
En reformerad arbetsrätt är en annan svår fråga för regeringen. Om inte arbetsmarknadens parter lyckas komma överens i de pågående förhandlingarna, ska regeringen enligt januariavtalet med C och L genomföra ett utredningsförslag, som ogillas av facken och S.
I regeringsförklaringen undvek Löfven att gå in på vad som händer om fack och arbetsgivare inte lyckas.
Efteråt säger han:
– Är det så att de misslyckas, då hamnar bollen i vårt knä. Då har vi sagt, att utredningsförslaget inte uppfyller det helt grundläggande kravet att balansen mellan parterna ska bibehållas, och det var också det som står i januariavtalet, säger Löfven.
Centerledaren Annie Lööf och Liberalernas ledare Nyamko Sabuni, däremot, framhåller att januariavtalet tydligt säger att utredningens förslag ska bli lag om parterna inte enas. De tycker att det är solklart och är inte beredda att omförhandla.
Migration splittrar
En annan svår fråga för Löfven är hur regeringen ska hantera migrationskommitténs betänkande om Sveriges framtida migrationspolitik. Regeringen måste senast i vår lägga fram en proposition, men Miljöpartiet är mycket kritiskt till kommitténs förslag.
Löfven nöjde sig i regeringsförklaringen med att konstatera att "arbetet fortsätter" med att ta fram ett hållbart regelverk för migrationspolitiken.
En konflikt kan också uppstå mellan de två regeringspartierna när regeringen ska besluta om ett tillstånd för Preem att bygga ut raffinaderiet i Lysekil.
Löfven gick inte in på den frågan i regeringsförklaringen, utan nämnde i stället att den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.