I stort anser kommissionen att Sverige coronastrategi, som byggde mycket på frivillighet och rekommendationer, dock var riktig.
Även regeringens ekonomiska stöd till företag och enskilda får godkänt.
Kommissionens fränaste kritik handlar om att mer borde ha gjorts för att minska smittspridningen under tidig vår 2020.
Ordförande Mats Melin uppger att det i grunden var rätt med råd och rekommendationer, men att mer kan behövas i kritiska skeden.
– När ett nytt och farligt virus, som ingen är immun emot, börjar få fäste i landet – då är det ett sådant kritiskt läge, säger han.
Borde ha stängt
Sverige tillhör de länder i Europa som haft lägst överdödlighet under åren 2020–2021.
Men kommissionen tycker att det viktigt att komma ihåg att Sverige våren 2020 tidvis hade bland de högsta dödstalen.
"Många människor fick dö utan någon anhörig eller någon annan människa vid sin sida", skriver kommissionen.
Resenärer som 2020 varit på sportlov utomlands borde satts i hemkarantän. Ett tillfälligt inreseförbud för utlänningar borde ha införts senast i mitten av mars.
Kommissionen anser också att det är "anmärkningsvärt" att det tillåtna antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte sänktes till 50 förrän den 29 mars.
Och regeringen borde ha skaffat sig lagstöd för att kunna stänga köpcentrum, restauranger, simhallar och kulturverksamheter redan tidig vår 2020.
Höll i taktpinnen
Att inte fler åtgärder infördes då ledde, enligt kommissionens ordförande Mats Melin, till att smittspridningen i samhället blev högre. Det i sin tur ledde till att fler äldre dog på särskilda boenden. Däremot kan kommissionen inte bedöma hur mycket dödligheten har påverkats.
– Folkhälsomyndigheten (FHM) bär ansvaret för att inledningsvis ha vidtagit och förordat få, sena och föga kraftfulla åtgärder som inte lyckades kraftigt begränsa smittspridningen, säger Melin.
Orsaken till att åtgärder blev sena och otillräckliga berodde, enligt kommissionen, på att FHM ville att alla åtgärder skulle baseras på kunskap och erfarenheter och avvaktade när det inte fanns.
Ansvaret för den defensiva hållningen läggs på FHM:s dåvarande generaldirektör Johan Carlson.
Försökte återta
Regeringen förlitade sig i sin tur, enligt kommissionen, för mycket på FHM och är djupt kritisk till att den lät myndigheten hålla i taktpinnen under större delen av 2020.
– Vi anser att 2020 års regering och förre statsministern Stefan Löfven bär ett ansvar för att långt fram i pandemin i huvudsak okritiskt ha godtagit Folkhälsomyndighetens bedömningar och för att inte ha gett direktiv till myndigheten att korrigera den inslagna kursen, säger Melin.
Till Löfvens försvar säger han att dokument som kommissionen tagit del av tyder på att Löfven försökte återta taktpinnen på hösten.
Regeringen och FHM borde ha tillämpat den så kallade försiktighetsprincipen.
– Det innebär att man inte ska vänta på bättre kunskap, utan handla snabbt och kraftfullt och sedan skala ner om det visade sig att man tog i för mycket, säger Melin.
Oklara råd
Regeringen borde även ha tagit på sig ett tydligare ledarskap när det gäller informationen till allmänheten, anser kommissionen.
FHM:s kommunikation var för otydlig och gav utrymme för personliga tolkningar, hävdar kommissionen.Till exempel uppmanades människor att hålla "ett vettigt avstånd". Och att man ska "fundera på om resan till påsk verkligen är nödvändig" i stället för att säga: "Stanna hemma i påsk".
FHM kritiseras för att under lång tid avfärdat munskydd. Anvisningar om hur de skulle användas borde ha kommit så snart de fanns att tillgå för de flesta.
– I vart fall borde inte munskydd kategoriskt ha avfärdats som smittskyddsåtgärd, säger Melin.
Det senare ledde till, enligt kommissionen, att många struntade i munskydd när Folkhälsomyndigheten bytte fot och rekommenderade dem.
Gynnade medelklass
Råd och rekommendationer utformades på ett sätt som missgynnade socioekonomiskt svaga grupper.
Åtgärderna har "många gånger passat bättre för en välutbildad medelklass med goda möjligheter att skydda sig mot smitta, navigera i vårdsystemet och arbeta hemma", står det i kommissionens slutbetänkande.