Det är bara dagar kvar till Stefan Löfven ska lämna över partiledarjobbet till Magdalena Andersson. Nu är han på sitt sista utlandsuppdrag som statsminister på FN:s klimattoppmöte i Glasgow.
Men innan han åkte iväg till Skottland kom Coronakommissionen med svidande kritik mot den svenska hanteringen av pandemin. Den var senfärdig, särskilt under den första vågen våren 2020, och stoppade inte smittspridningen. Beredskapen var undermålig och dessutom dröjde det till efter den första vågen innan den storskaliga testningen kom igång.
Just att testkapaciteten tog så lång tid att bygga upp kallar kommissionen för ett haveri.
– Haveri, det tycker jag är att ta i. Det låter som att hela samhället kollapsar – och det är ju inte sant, säger Stefan Löfven.
– Jag tycker att haveri är ett kraftigt ord.
Vems ansvar?
Att beredskapen var dålig, det har även regeringen konstaterat. Likaså att det fanns brister i äldreomsorgen.
Kommissionen har ännu inte gett sitt svar på vems ansvaret är för att hanteringen brast. Det kommer i februari. Men den kritiserar att olika aktörer som regioner och myndigheter under brinnande pandemi diskuterade vem som hade ansvar och vem som skulle betala för bred testning – i stället för att göra den.
– Vårt ansvar som regering är att se till att det finns resurser. Regeringen testar ju inte. Testning är regionernas ansvar, säger Löfven.
Han medger att regeringen har ett ansvar att snabba på processen, om det behövs.
– Men vi sa från dag nummer ett, väldigt tidigt, att när det rör sjukvården – gör det ni behöver göra, vi betalar, säger han.
Bättre koordinering
Löfven tror att man behöver fundera över hur förvaltningsmodellen har fungerat under pandemin, inte i grunden, men hur koordineringen har fungerat. Regeringen ska nu noggrant gå igenom kommissionens rapport, och så kommer som sagt fler svar i februari.
Löfven betonar också att viruset var helt nytt, och bjöd på enorma utmaningar.
– Det konstiga vore om allt hade gått som på räls, säger Löfven.
På en punkt är kommissionen och regeringen dock helt överens – de lovordar vårdpersonalens insatser.
Rekord i kriser
Pandemin är inte den enda kris som Stefan Löfven har hanterat under sina sju år som statsminister. Han har snarare rekord i kriser. Där finns flyktingkrisen 2015, terrordådet 2017, den extremt långa regeringsbildningen 2018 och så sent som i somras tvingades han avgå efter en misstroendeomröstning – men blev sedan återvald till statsminister.
Trots alla kriser har han aldrig tänkt tanken att kasta in handduken, hävdar han. Han har heller aldrig ångrat att han efter övertalning tackade ja till att ta över ett sargat socialdemokratiskt parti 2012 efter den turbulenta Juholttiden.
Nästan tio år har gått sedan dess, och något har hänt i debattklimatet, tycker Löfven.
– Jag tycker att tonen är hårdare, den är mer oförsonlig och jag tror att en del av det är kopplat till sociala medier. Det är ännu mycket kortare puckar nu. Du måste svara direkt och det ska helst vara fetstil, i versaler och utropstecken, säger han.
– Det där har spillt över till politiken. Du måste få rubriker, du måste höras i allt detta, då vill det till att få till versaler och utropstecken. Jag tror inte att det gagnar det politiska samtalet.
Stefan Löfven själv trivs inte i det förändrade klimatet.
– Det är inte jag, det är det absolut inte. Men det är inte därför som jag slutar, säger han.
– Det som oroar mig är vad det leder till. Det är många som inte orkar eller vill vara med i den debatten.
I värsta fall kan det tuffare debattklimatet underminera demokratin, tror han.
Hånad för industrivurm
Men nu sitter han i en miljö där han känner sig hemma. I den svenska paviljongen på klimattoppmötet i Glasgow där svenskt näringsliv visar upp vad de gör för att driva på den gröna omställningen.
När Stefan Löfven var ny som S-ledare pratade han gärna om nyindustrialisering, innovationsråd och även om att utse en "industrikansler".
– Det möttes av mycket hån. Men jag visste att industrin är och kommer att vara viktig i den här gröna omställningen, säger Löfven.
Att resa runt i Norrland och se hur industrin nu ställer om och skapar nya jobb är "makalöst", tycker han. Och han trivs att lyfta fram Sverige i internationella sammanhang som på klimatmötet.
Men snart är det slut med statsministeruppdragen. Stefan Löfven har dock inga planer på att gå i pension, även om han blir 65 år nästa år.
– Jag vill inte bara sätta mig och göra ingenting. Jag vill hitta någon bra uppgift där jag kan göra nytta, säger han.
