Liberalernas landsmöte avslutades med en het debatt om migrationspolitiken. Partistyrelsen lyckades avvÀrja ett hotande nederlag.
Debatten rörde en motion om att ÄtergÄ till permanenta uppehÄllstillstÄnd för dem som fÄr asyl.
ââDet vore en 180 graders omsvĂ€ngning av vĂ„r politik, sade Fredrik Malm frĂ„n partistyrelsen.
Partiets linje har de senaste Ären varit att tillfÀlliga uppehÄllstillstÄnd ska vara huvudregeln. Det Àr ocksÄ vad som gÀller i den nya asyllagen sedan i somras.
ââDet hĂ€r systemet krossar mĂ€nniskor. Barn behöver trygghet. Det fĂ„r man inte med tillfĂ€lliga uppehĂ„llstillstĂ„nd, sade Kornelius Persson, ombud frĂ„n VĂ€stsverige.
Debatten slutade med en kompromiss om att Liberalernas principiella utgÄngspunkt Àr att permanenta uppehÄllstillstÄnd ska gÀlla, men att det inte gÄr att genomföra innan EU:s migrationspolitik Àndrats vÀsentligt.
Om motionen hade bifallits hade L varit ensam om att driva permanenta uppehÄllstillstÄnd i en eventuell regering med M och KD efter valet.
Politiskt vÀgval
I fredags stÀllde sig landsmötet bakom partiledningens linje i regeringsfrÄgan. Den innebÀr att L ska sikta pÄ att sitta i en borgerlig regering, som kan söka stöd i olika sakfrÄgor hos alla partier, inklusive SD.
Men landsmötet har ocksÄ, mot partistyrelsens vilja, tagit flera beslut som kan stÀlla till besvÀr för en sÄdan regering.
Det blev nej till att polisen ska fÄ upprÀtta tillfÀlliga visitationszoner och till anonyma vittnen. Det blev nej till att stÀlla sprÄkkrav för att fÄ permanent uppehÄllstillstÄnd.
Nej blev det Àven till att personer som döms för grova terrorbrott ska kunna frÄntas sitt medborgarskap om de har dubbla medborgarskap.
PÄ de punkterna tycker nu L annorlunda jÀmfört med M, KD och SD. Dessutom antog landsmötet en motion om att underlÀtta för familjeÄterförening i asylpolitiken, som partistyrelsen inte ville bifalla.
De liberaler som hade velat se tydligare grÀnser för vad L kan samverka med SD om, glÀds över nej-besluten och ser dem som "socialliberala" segrar.
Grunden lagd
NÀr landsmötet avslutades var partiledaren Nyamko Sabuni ÀndÄ nöjd.
ââVi har lagt grunden för valet 2022, sammanfattade hon.
Liberalernas frÀmsta frÄgor i valet blir skola, klimat och integration inför valet.
Landsmötet uppdaterade L:s skolpolitik. Bland annat ska stödet för elever med sÀrskild behov öka. Till exempel ska rektorn fÄ ordinera obligatorisk lovskola och ett extra "stödÄr" för elever som inte Àr behöriga för gymnasiet.
Ett beslut, som orsakade debatt, var att elever ska fÄ stÀllas i kö till populÀra skolor högst ett Är innan skolstart.
Landsmötet uppdaterade ocksÄ klimatpolitiken. Grunden Àr att klimatmÄlen ska kunna nÄs med ekonomisk tillvÀxt. L vill satsa stort pÄ elektrifiering, pÄ infÄngning av koldioxid i atmosfÀren samt förlÀnga driften av kÀrnkraftsreaktorer.
SÀnkt brÀnsleskatt
L anser att koldioxidskatten pÄ bensin kan sÀnkas i takt med att den sÄ kallade reduktionsplikten utökas.
Landsmötet antog dessutom de sista delarna i L:s program för att Sverige inte ska utsatta omrÄden 2030. En del, förslag som berör skola och bostÀder, antogs redan pÄ L:s partirÄd i vÄras.
Programmet kallas Förortslyftet och innehÄller över 200 förslag. Sabuni har stora förhoppningar om att programmet inte bara ska lyfta förorterna utan Àven L i valrörelsen.
ââLiberalerna Ă€r partiet som vill och kan vĂ€nda utvecklingen i utsatta omrĂ„den, sade hon i ett av sina landsmötestal.