Säpo: Underrättelshoten mot lärosäten ökar

Det ökade underrättelsehotet mot svenska lärosäten är en del av den breddade hotbilden mot Sverige som Säpo har noterat under flera år.

– Hotet från andra länder har blivit både djupare och mer komplext, det skadar Sverige på en mängd olika sätt, säger Kennet Alexandersson, senior analytiker på Säpo.

I myndighetens årsbok för 2020 lyftes särskilt, som ett exempel bland flera, den ökade verksamheten som utländsk underrättelsetjänst riktar mot svenska lärosäten.

– Digitaliseringen har skapat enorma fördelar för forskning att utvecklas och för forskare att kommunicera över världen, men det innebär också en ingång för underrättelsetjänster att komma in och stjäla forskning, säger Alexandersson.

Rekrytering

Förutom rena cyberintrång, som kan ske genom exempelvis spear-fishing – en form av nätfiske där man efter ett grundligt förarbete riktar in sig på särskilt intressanta personer inom en organisation – kan det även handla om att man försöker rekrytera personer inom lärosäten för att agera som spioner.

Kennet Alexandersson beskriver hur det kan gå till.

– Det kan handla om att en underrättelseofficer träffar det tilltänkta offret till synes slumpmässigt, på tunnelbanan, utanför jobbet eller vid barnens fotbollsträning. Utifrån den igenkänningsprocessen börjar man bygga en relation med offret, där man hamnar mer och mer i samtal med varandra. Efter ett tag ber man kanske om att få helt öppna, ohemliga uppgifter utskrivna till exempel, så får offret en gåva som belöning för det.

På det sättet försöker man "träna" måltavlan i att lämna över information mot belöningar, säger han.

– Efter ett tag eskalerar det till att offret vill ge hemlig information och fortsätta få presenter och gåvor.

Kartlägger offer

Allt detta grundar sig i en otroligt noggrann kartläggning där man tagit reda på måltavlans drivkrafter – kanske är det pengar, ideologi, eller något annat, säger Alexandersson.

– Till slut vill man nå en punkt där man faktiskt kan rekrytera den här personen att jobba för ett annat lands underrättelsetjänst.

Utöver cyberangrepp och rekrytering kan det även handla om rena påverkansoperationer mot personer på lärosäten, i vilka man försöker få exempelvis forskare att uttrycka sig på ett visst sätt eller var mer följsamma och gynna andra länder, säger Alexandersson.

Ryssland, Kina och Iran pekas särskilt ut som aktiva vad gäller underrättelseverksamhet mot svenska lärosäten, och vanligtvis befinner sig underrättelseofficerarna i Sverige under diplomatisk täckmantel.

Enligt Säpo är exempelvis var tredje rysk diplomat egentligen en underrättelseofficerare, och även kinesiska underrättelseofficerare agerar under diplomatisk täckmantel i Sverige. Journalistisk täckmantel används också av kinesisk underrättelsetjänst.

Siktar på landsmän

Även om svenskar också kan utsättas är det vanligt att man riktar in sig på sina landsmän, säger Kennet Alexandersson.

– Det är oerhört mycket enklare om man har en person från det egna landet som forskar, då kan man använda helt andra påtryckningsmedel.

Lyckas underrättelsetjänsten med sina angrepp kan det få stora konsekvenser, enligt Alexandersson.

– Det leder till att svensk forskning och svenskt kunnande stjäls och försvinner i väg till ett annat land.

I rapporten för 2020 skriver Säpo att det funnits en bristande kunskap om vad som är skyddsvärt inom forsknings- och utvecklingssektorn, och att man därtill haft ett eftersatt säkerhetsskyddsarbete.

Större allvar

– Alla måste ta säkerhetsskyddet på större allvar. Det är inte bara den sektorn. Hela Sverige måste bli mer medvetet om gapet mellan hot och sårbarheter, säger Åsa Ahl, expert inom säkerhetsskydd på Säpo.

Myndigheten har därför genomfört flera insatser för att höja kunskapen och öka medvetenheten om den säkerhetshotande verksamheten mot Sverige. Bland annat har man riktat sig till företrädare för just universitet och högskolor.

I grunden handlar det om att lärosätena måste genomföra en ordentlig säkerhetsskyddsanalys, säger Åsa Ahl.

Säpo är tillsynsmyndighet gentemot de som omfattas av säkerhetsskyddslagen, vilket gäller för de som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, både offentliga och privatägda, men Åsa Ahl vill inte gå in på vilka lärosäten som omfattas.

Det viktiga är att inse att svensk säkerhet är ett grupparbete, menar Kennet Alexandersson.

– Vi måste försöka få så många som möjligt med oss i båten för att tillsammans lösa uppgifter, för det är oerhört stora värden på spel. Säkerhetspolisen kan ha en ledartröja, men det är många andra som måste göra jobbet också.