Cancer:
mRNA-vacciner har börjat testas mot flera olika cancersjukdomar. Men här handlar det inte om vaccin i vanlig bemärkelse – för att skydda mot sjukdom – utan om behandling för den som insjuknat.
Men principen är densamma: att våra immunceller tränas att känna igen tumörceller och döda dem. Forskning återstår men det finns goda chanser att det ska fungera vid flera cancerformer, enligt Magnus Essand, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
Elakartad hudcancer var den första cancerform där man sett effekt. Men mest spännande, tycker Essand, är utvecklingen vid bukspottkörtelcancer där behovet av nya behandlingar är skriande.
Hittills har en mindre studie visat goda resultat.
– Att man ser effekt här är väldigt lockande. Alla patienter svarade inte på behandlingen, men för dem som gjorde det förbättrades överlevnaden rejält, säger Essand.
Influensa:
Än finns inget godkänt, men nyligen visade en studie att ett mRNA-vaccin ger bättre skydd mot flunsan än ett traditionellt vaccin. Tekniken gör även att det går snabbare att få fram uppdaterade vaccin när man ringat in vilken virusvariant som väntas dominera säsongen. I dag får man mer eller mindre gissa utifrån vilka som florerade året innan.
RS-virus:
Viruset är ett gissel framför allt för spädbarn och äldre personer och i år godkändes de första vaccinen, av traditionell typ. Men ett mRNA-vaccin skulle kunna ge liknande fördelar som vid influensa. En så kallad fas 3-studie har visat goda resultat.
Hiv:
Många har försökt, men att få fram ett vaccin mot hiv har varit ogörligt. Mycket beroende på att hiv-viruset finns i många varianter och muterar fort. Men med mRNA-tekniken som gör det möjligt att snabbt få fram vaccin anpassat för nya virusvarianter har forskarna nytt hopp. Nu pågår en första studie hos människor.
Herpes:
Efter decennier av fruktlösa försök att utveckla vaccin testas nu ett mRNA-vaccin mot viruset som orsakar könsherpes i en första studie med 100 personer. Kanske kan det även bita på virusvarianten som ger munherpes.
Blödarfeber:
Blödarfeber är en grupp virusinfektioner med hög dödlighet, bland annat Ebola. Planer finns på att testa mRNA-vaccin mot så kallad Krim-Kongo blödarfeber som kryper norrut och nått Sydeuropa, berättar Ali Mirazimi, vaccinforskare vid Karolinska institutet som leder forskningen.
– Studier i djur visar goda resultat och vi hoppas få i gång en första studie hos människa, säger han.
När det gäller ebola finns traditionella vaccin som fungerar, men bara mot ett av fyra ebolavirus som är dödliga för människor, enligt Ali Mirazimi. Han tror att mRNA-vaccin skulle kunna vara en väg framåt för att enklare kunna anpassa vaccin mot olika ebolavirusvarianter.
– Djurstudier visar att mRNA-vaccin mot ebola kan fungera, men om man tar det vidare till människa beror på om något företag tror att det är lönsamt, säger Mirazimi.
Genetiska sjukdomar:
Det finns stora förhoppningar om att kunna bota svåra genetiska sjukdomar med hjälp av mRNA-tekniken. Tanken är att ”rätta till” en felaktig produktion av proteiner som orsakar sjukdom. Försök pågår till exempel vid cystisk fibros.