En stor del av de klimatutslĂ€pp som kommer frĂ„n svenskarnas konsumtion sker utomlands, genom resor eller import av varor â men i nulĂ€get ingĂ„r bara inhemska utslĂ€pp i Sveriges klimatmĂ„l.
Men det vill miljömÄlsberedningen Àndra pÄ.
ââDet finns inget annat land i vĂ€rlden som har gjort det hĂ€r som vi har gjort. Det har funnits en pionjĂ€randa, sĂ€ger miljömĂ„lsberedningens ordförande, Emma NohrĂ©n, tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet, pĂ„ en presskonferens i samband med att betĂ€nkandet lĂ€mnas över till regeringen.
MiljömÄlsberedningen vill att Sverige som första land i vÀrlden ska ta ett samlat grepp om utslÀppen och senast 2045 ha ett negativt globalt klimatavtryck.
ââKlimatpolitiken behöver lĂ„ngsiktighet för att nödvĂ€ndiga förĂ€ndringar ska kunna komma till stĂ„nd. DĂ€rför Ă€r det vĂ€ldigt positivt att samtliga riksdagspartier stĂ„r bakom dessa vĂ€rldsunika förslag, sĂ€ger klimat- och miljöminister Annika StrandhĂ€ll (S).
Nya mÄl
Ett negativt globalt klimatavtryck för Sverige ska uppnÄs med hjÀlp av flera mÄl.
Det första Ă€r det redan befintliga klimatmĂ„let om att minska de inhemska utslĂ€ppen och nĂ„ netto noll till 2045. Men miljömĂ„lsberedningen föreslĂ„r ocksĂ„ ett nytt mĂ„l som berör konsumtionens klimatpĂ„verkan â i dag Ă€r Sveriges klimatpĂ„verkan frĂ„n konsumtionen omkring nio ton per person och Ă„r. Den siffran behöver minskas ordentligt.
ââDet nya mĂ„let syftar till att minska klimatavtrycket frĂ„n produkter och tjĂ€nster som köps, oavsett var i vĂ€rlden de produceras. Det kan handla om transporter, livsmedel, boende, it och annat, sĂ€ger NohrĂ©n.
Enligt förslaget ska Sveriges klimatpÄverkan frÄn konsumtion nÄ netto noll 2045, med viss flexibilitet som rÀknar in sÄ kallade negativa utslÀpp, verifierade utslÀppsminskningar genom investeringar utomlands och klimatnyttan frÄn exporten.
MÄl för export
Exportens klimatnytta har varit ett stridsÀmne under arbetets gÄng. De borgerliga partierna vill gÀrna inkludera det, medan bland annat Miljöpartiet har motsatt sig att exporten ska kunna "rÀknas av" frÄn konsumtionsutslÀppen. Nu blir exportens klimatnytta ett separat mÄl.
ââDet gĂ€ller den klimatnytta som uppstĂ„r genom att svensk export inom mĂ„nga sektorer har ett mindre klimatavtryck Ă€n motsvarande produkter frĂ„n andra lĂ€nder. Det kan handla om klimatsmart stĂ„l, skogsprodukter och el, sĂ€ger NohrĂ©n.
De nya föreslagna mÄlen för konsumtion och export ska komplettera det klimatpolitiska ramverket.
ââDet innebĂ€r att det blir viktiga skyldigheter för regeringen att införa styrmedel och Ă„tgĂ€rder för att de hĂ€r mĂ„len ska nĂ„s, sĂ€ger NohrĂ©n.
MiljömÄlsberedningen föreslÄr ocksÄ att flygets och sjöfartens klimatpÄverkan delvis ska inkluderas i de befintliga klimatmÄlen, eftersom de mÄlsÀttningar som finns hos internationella organisationer inte Àr tillrÀckliga för att nÄ mÄlen i Parisavtalet.
ââFlygen Ă€r en viktig del i hur vi kan ta oss runt i det hĂ€r lĂ„nga landet och i vĂ€rlden. Men vi ser ocksĂ„ att flyget har stor klimatpĂ„verkan och det gĂ€ller Ă€ven sjöfart, sĂ€ger NohrĂ©n.
Tufft att nÄ
TT: Redan i dag Àr det svÄrt att nÄ klimatmÄlen. Blir det inte Ànnu svÄrare nu?
ââDet kommer att bli jĂ€ttetufft, men det Ă€r helt nödvĂ€ndigt, sĂ€ger Amanda Palmstierna (MP).
Merparten av ÄtgÀrderna mÄste göras i Sverige, men en del av arbetet kommer att ske utomlands.
ââ60 procenten av konsumtionsutslĂ€ppen sker utomlands och dĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ rimligt att jobba internationellt, sĂ€ger Palmstierna.
TT: Kommer det hÀr att krÀva beteendeförÀndringar, som minskat resande till exempel?
ââNu har vi satt ett mĂ„l som vi Ă€r överens om. Sedan Ă€r det upp till kommande regeringar att fylla det hĂ€r med styrmedel och Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger Emma NohrĂ©n.
Förslagen ska nu analyseras och skickas ut pÄ remiss innan de kan förverkligas. Det lÀr inte hinnas med före valet i september.
ââTack vare att vi har en enighet blir det en garant för att nĂ€sta regering kommer att ta det hĂ€r vidare. Jag Ă€r övertygad om att det hĂ€r blir verklighet, sĂ€ger Rickard Nordin (C).