Gravid tack vare frusen vÀvnad

NÀr Jessica Strid behandlades för cancer i tonÄren blev hon infertil. Men tack vare Ätertransplanterad vÀvnad frÄn Àggstockarna har hon kunnat bli gravid och vÀntar nu sitt andra barn. Ett svenskt projekt ger hopp till andra barncancerdrabbade.

Cancerbehandling kan leda till helt eller delvis nedsatt fertilitet. Arkivbild.

Cancerbehandling kan leda till helt eller delvis nedsatt fertilitet. Arkivbild.

Foto: Gorm Kallestad/NTB-TT

Medicin2021-07-08 09:31

Jessica Strid drabbades av leukemi som 14-Äring och behandlingen mot cancern skulle göra henne infertil. Nu Àr hon gravid med sitt andra barn.

– Det har varit en lĂ„ng resa frĂ„n det att jag blev sjuk, sĂ€ger hon.

Hon fick intensiva behandlingar med cytostatika, men till sist behövdes en stamcellstransplantation.

– Cancerbehandlingen skulle skada alla Ă€gg som finns i Ă€ggstockarna för gott sĂ„ att patienten inte skulle ha nĂ„gon chans till fertilitet i framtiden, sĂ€ger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Hon Àr överlÀkare vid Karolinska Universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin och ansvarig för fertilitetsbevarande ÄtgÀrder. I flera Är har hon arbetat med ett forskningsprojekt dÀr unga barncancerpatienter erbjudits möjlighet att frysa ned ÀggstocksvÀvnad för att senare kunna Ätertransplantera den.

Frös vÀvnad

Av en slump fick Jessica Strids förÀldrar höra talas om projektet och hon fick en remiss dit. 2001 plockades ÀggstocksvÀvnad ut och frystes ned.

– NĂ€r vi gjorde det visste vi inte om vi kunde anvĂ€nda vĂ€vnaden i framtiden, ingen hade gjort nĂ„gon lyckad transplantation dĂ„, berĂ€ttar Kenny Rodriguez-Wallberg.

NÀr Jessica Strid i vuxen Älder ville bli gravid och vÀnde sig till Karolinska var det inte bara att Ätertransplantera vÀvnaden. PÄ grund av att hon haft cancer mÄste man försÀkra sig om att det inte fanns maligna celler i vÀvnaden som man riskerade att föra tillbaka till kroppen.

– För det utvecklade vi en sĂ€rskild metod dĂ€r vi kunde undersöka genetiska markörer frĂ„n sjukdomen och testa dem i den vĂ€vnad som vi hade nedfryst.

I november 2017 Ätertransplanterades merparten av den nedfrusna vÀvnaden och Jessica Strid fick hormoner och pÄbörjade IVF-behandling. Men behandlingarna gav inget resultat sÄ Äret efter transplanterades ytterligare vÀvnad och ett nytt IVF-försök gjordes.

Normal graviditet

I november 2019 föddes Jessica Strids son efter en alldeles normal graviditet.

– Jag mĂ„dde nĂ€stan oförskĂ€mt bra! Jag var pigg och svĂ€vade pĂ„ rosa moln, minns hon.

Men det som hÀnde sedan hade varken Jessica Strid eller forskarna riktigt rÀknat med. Hon blev gravid igen, pÄ naturlig vÀg, och vÀntar sitt andra barn i augusti.

– De sade att det var möjligt att vĂ€vnaden kunde fungera nĂ„gon mĂ„nad eller sĂ„ och min mens kom i gĂ„ng ganska snabbt efter att min son fötts. Min sambo och jag tĂ€nkte funkar det sĂ„ funkar det.

Kenny Rodriguez-Wallberg kallar graviditeten ett extra litet mirakel. Bara den första var en sensation i sig.

– Det Ă€r vĂ€ldigt fĂ„ kvinnor som fĂ„tt transplantation av vĂ€vnad som tagits ut nĂ€r de var barn. VĂ€vnaden vĂ€ntade lĂ€nge innan vi kunde anvĂ€nda den.

Ovanlig transplantation

Att Jessica Strid hade leukemi gör resultatet Àn mer anmÀrkningsvÀrt. Det Àr ytterst sÀllsynt att sÄdana patienter transplanterats alls, dÄ leukemi Àr en cancer som finns i hela kroppen och man Àr rÀdd för risken att Äterföra cancerceller.

Nu publiceras studien i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.

I dag erbjuds patienter som ska genomgÄ en behandling som medför risk för infertilitet ÄtgÀrder. För kvinnor som kommit i puberteten gÄr det att med hjÀlp av hormoner stimulera Àggproduktionen och plocka ut Àgg för framtiden.

Men för yngre flickor som inte kommit i puberteten, eller för kvinnor dÀr det inte finns tid att plocka ut Àgg, Àr det svÄrare. Kenny Rodriguez-Wallbergs forskning ger dem nytt hopp.

– Jag Ă€r sĂ„ tacksam för forskningen. NĂ€r jag var sjuk fanns det hĂ€r inte pĂ„ kartan, sĂ€ger Jessica Strid.

– Sedan hoppas jag att det kan ge lite hopp till dem som Ă€r i samma situation, bĂ„de sjukdomsmĂ€ssigt men ocksĂ„ de som försöker skaffa barn. Jag har förstĂ„tt att det Ă€r vĂ€ldigt mĂ„nga som har problem Ă€ndĂ„, utan att ha varit sjuka.

Fakta: Sena komplikationer efter barncancer

7 av 10 som överlever barncancer drabbas av sena komplikationer till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Barn som behandlas med cytostatika och/eller strÄlning och/eller stamcellstransplantation riskerar helt eller delvis nedsatt fertilitet senare i livet.

Kognitiva nedsÀttningar, hjÀrntrötthet och hjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr andra sena komplikationer som kan drabba dem som överlever barncancer.

Fakta: Barncancerfonden


Fakta: Forskningsprojektet

Att bevara fertiliteten har blivit en viktig del i behandlingen av unga cancerpatienter och intresset för att utveckla metoder som kan erbjudas Àven till barn ökar.

I ett forskningsprojekt i samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har över 100 unga barncancerpatienter de senaste 20 Ären erbjudits möjlighet att frysa ned ÀggstocksvÀvnad.

MÄlet har varit att bevara fertiliteten innan de egna Àggcellerna mognat, men utan garanterad möjlighet att fÄ egna barn.

Projektet har finansierats av Barncancerfonden, Cancerfonden, Radiumhemmet, Region Stockholm och Karolinska Institutet.

KĂ€lla: Kenny Rodriguez-Wallberg

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!