Ät av naturen – nyttigt, gratis och gott

Coronavirusets framfart ställer till bekymmer i vardagslivet. Att söka tröst och kraft i skog och mark är ett sätt att hantera sin oro och samtidigt få energi.

– Jag upptäckte själv hur läkande naturen var när jag blev utbränd för många år sedan. Det enda jag ville då var att vara ute i skogen, säger Lisen Sundgren.

Den upplevelsen gav hennes liv ny inriktning. Hon sadlade om från skådespelare och utbildade sig till natur- och skogsterapiguide och örtterapeut. Hon har också skrivit flera böcker. I den senaste ”Äta vilda växter” (Bonnier Fakta), presenteras 33 vilda, ätliga vilda örter, blommor och bär.

Späda vårblad

Brännässlan väckte Lisen Sundgrens nyfikenhet på ätbara växter. I samband med sin rehabilitering fick hon praktikplats på en trädgård med tillhörande kafé. En vårdag plockade hon nässlor i massor för att göra soppa.

– Jag fick en aha-upplevelse. Vad finns det mer för växter som växer vilt och som går att äta? Vad smakar de? Är de nyttiga?

Svaren var: Det finns ungefär 250 vilda växter i Sverige som är ätbara. De flesta smakar himmelskt – i alla fall om man tillagar dem rätt – och de är fullsmockade med vitaminer, mineraler och enzymer som gör oss gott. I nässlornas fall vitaminerna B och C, järn och kalcium. De växer över hela landet och är en av de allra första örterna att dyka upp på våren.

–  Förutom att de är nyttiga är de helt gratis.

Berikande näringsflora

De vilda växterna kan verkligen berika vårt näringsintag. När vi levde som jägare och samlare fick vi i oss ungefär 500 olika grödor på ett år – i dag en bråkdel av det.

–  Det beror på att mycket av de vi äter kommer från några få basväxer som vete, majs, ris och soja.

En av de vanligaste frågorna Lisen Sundgren får är om några växter är farliga att förtära.

–  Ja, det finns giftiga växter. Man ska vara säker på vad man plockar – då är det ingen fara. I boken har jag tagit upp några stycken som går att förväxla.

Idegran, stormhatt, odört och sprängört hör till dem som det är bra att vara extra uppmärksam på. Lär känna dem och hur de skiljer sig från växten du har tänkt plocka. Alkaloider är en grupp kvävehaltiga aminer som förekommer i olika växter, bland annat odört, och har en stark inverkan på människokroppen.

Säkra kort

Nässlor, granskott, rödklöver och fläder är däremot sorter som är lätta att känna igen och som finns i så gott som hela landet.

–  Färska rödklöverblommor är goda och vackra att blanda ned i sommarens sallader, soppor och desserter. Man kan också torka och mala dem och blanda i bröd eller kakor.

Över huvud taget finns det mer ätbart än vad man tror inpå knuten. Man behöver inte bo på landet eller ha en trädgård. Det är bara att gå ut i närmaste grönområde, park eller skog.

Vår allemansrätt ger oss stor frihet, men också ansvar.

–  Inte störa eller förstöra. Så kan man sammanfatta den, säger Lisen.

I lagtexten framgår det att det finns saker som man inte får plocka. Dit hör till exempel bark, ollon, nötter eller kåda. Det har att göra med vad som spelade stor roll förr i tiden – nötter och ollon var viktigt när grisar, kor och får betade i skogen.

–  Men så som den tillämpas i dag, innebär det att man kan plocka blommor, bär och svamp, det vill säga sådant som kommer tillbaka nästa år, utan lov av markägaren – förutsatt att man skördar försiktig, förklarar Lisen.

Inhemsk quinoa

En rolig och tacksam växt att börja med är svinmålla. Den växer på åkrar i trädgårdsland och rabatter från Skåne till Norrbotten.

–  Bladen, blomtopparna och stjälkarna kan ångas, smörslungas och stuvas. Perfekta att blanda ned i soppor eller omeletter. De färska fröna går att använda precis som quinoa.

Vill man spara eller förvara växterna man hittar kan man ofta frysa dem, lägga in dem i lag eller torka. Man kan också koka saft eller sylt. Lisen har mängder med recept som hon delar med sig av.

–  Jag äter någonting vilt varje dag. Det kan bli en kopp grante, olika örtsaltsblandningar eller hummus på svinmålla. För mig är det ett sätt att leva.