När "Om krisen eller kriget kommer" skickades ut i maj och juni 2018 var det första gången på 57 år som alla svenska hushåll fick en broschyr med kris- och krigsinformation. Många hörde av sig undrade varför den kom just då – vad visste Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) egentligen?
– Vi var medvetna om att vi skulle oroa en del av befolkningen och hade en ganska gedigen kommunikationsplanering, berättar Christina Andersson, kriskommunikatör vid MSB, som var projektledare.
MSB visste inte att skogsbränder skulle tvinga människor att lämna sina hem i panik bara några månader senare, att en pandemi skulle lamslå landet två år därefter eller att ett krig skulle bryta ut i Europa. Däremot hade den ryska annekteringen av Krim 2014 varit en väckarklocka som fått Sverige att ta upp den nationella försvarsplaneringen.
– Tack och lov tänkte man då också på kommunikationen till Sveriges befolkning. Det var klokt tänkt.
Noga bearbetad
Christina Andersson säger att det nog är få texter som är så bearbetade och genomgångna som de i broschyren.
Formuleringen "Om Sverige blir angripet av ett annat land kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska." stämdes till och med av med regeringsföreträdare.
– Nästan exakt samma formulering finns med i de tidigare broschyrerna. I grunden är det en formulering som finns i den svenska regeringsformen.
MSB arbetade bland annat med referensgrupper som kommuner och trossamfund. De kontaktade barnorganisationer för att diskutera hur barn skulle reagera på en broschyr med ordet "krig" på hallmattan och informerade inför att den skulle skickas ut.
Sedan upprättade man ett nationellt frågecenter.
– Många av samtalen som kom i början var från människor som var oroliga eller beskyllde oss för krigshets.
Fått kritik
Sverige sticker ut internationellt genom att en myndighet som MSB pratar om krig.
– Vi har valt att vara öppna och använde det ordet i stället för "militärt hot". Vi tänker att vi måste prata om de reella hoten för att man måste veta vad man förbereder sig för.
Trots de noggranna förberedelserna har broschyren fått kritik för information som saknas eller borde formuleras om.
– Något vi fick höra ganska snabbt var det här med husdjur och hur man ska tänka kring beredskap där. Det var ju en miss.
Funktionsrättsorganisationer har också påpekat att råden inte tar hänsyn till allas förutsättningar. Till exempel kan den som har en hörselnedsättning inte lyssna på P4 för att få information.
Kommuner har haft synpunkter på rådet att sätta en sopsäck i toalettstolen – eftersom det blir kommunernas ansvar att ta hand om säckarna.
Christina Andersson utesluter inte att det kan komma en uppdaterad version. Och det tar troligen inte 57 år som det gjorde senast.
– När Sverige blir fullvärdig Natomedlem kommer den biten att saknas. Då kommer det att behövas en uppdatering eller informationsinsats.
Skräck för kärnvapen
De tidigare upplagorna av broschyren var fokuserade på kriget. Den första "Om kriget kommer" gavs ut 1943, när krig i högsta grad var en realitet. Det var en högtidligt formulerad skrift, helt utan illustrationer.
Den följdes upp av en desto mer dramatisk upplaga 1952 med bomber och taggtråd på omslaget. I den beskrivs hur man ska agera vid ett atombombsanfall och att inte sprida fiendens propaganda. Skräcken för en kärnvapenattack genomsyrar broschyren som kom 1961 där effekterna av en atombombsexplosion beskrivs ingående.
En del av informationen fanns en bit in på 2000-talet i telefonkatalogen – som vad olika flyglarm betyder.
Broschyren från 2018 finns fortfarande i många svenska hem. I samband med Rysslands invasion ökade intresset och det gjordes 4 000–5 000 beställningar om dagen.
Christina Andersson tror att de senaste åren gett många en ny förståelse för hur kriser kan påverka samhället.
– Många har nog för första gången i sitt liv tänkt tanken hur det skulle bli om det var krig i Sverige.
