Symboliska steg har tagits i en av de största stridsfrågorna under klimatmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten. En handfull länder har lovat pengar som ska gå till sårbara länders hantering av permanenta skador och förluster som redan nu uppstår till följd av klimatförändringarna. Det kan handla om ödeläggelse efter översvämningar, orkaner och andra extrema väderhändelser som blir allt vanligare i takt med att planeten värms upp eller om förlust av mark när havsnivåerna stiger.
– Det är fina gester. Det är ett erkännande efter år av opinionsbildning, säger Harjeet Singh, chef för global politisk strategi på Climate Action Network, till nyhetsbyrån AFP.
Ökar pressen
Men Singh framhåller också att de små stegen framåt inte får överskugga de sårbara ländernas krav på ett mer robust finansiellt ramverk för att hantera klimatskadorna. Ett av utvecklingsländernas huvudkrav är en ny särskild fond för skador och förluster.
– Det växande antalet löften om finansiering till skador och förluster är viktigt och välkommet, säger Emily Wilkinson från tankesmedjan ODI, till The Guardian.
– Vi väntar oss fler löften från länder under COP27. Det ökar pressen på förhandlare att gå med på att utveckla en lämplig finansieringsmekanism.
Få bedömare tror dock på att mötet kommer att avslutas med ett beslut om en ny finansieringskanal för skador och förluster – som är en kontroversiell och känslig fråga. Utvecklingsländer har i 30 år höjt sina röster för att få kompensation från industrialiserade länder som har stått för lejonparten av de klimatskadliga utsläppen av växthusgaser. De rikare länderna har i sin tur hållit emot av rädsla för att ställas inför astronomiska skadeståndskrav om de skulle erkänna sitt historiska ansvar för klimatförändringarna.
Det har också varit svårt att enas om en definition av vad skador och förluster innebär, komma fram till vad det kan tänkas kosta och vem som ska betala hur mycket.
Nya löften
På klimatmötet i Glasgow för ett år sedan var det bara Skottland som lovade pengar till skador och förluster. Men nu följer fler och fler länder efter – även om summorna är försvinnande små jämfört med omfattningen på de skador som redan har inträffat.
Danmark lovade pengar redan i höstas och i samband med COP27 har det kommit utfästelser om miljoner från Belgien, Tyskland, Österrike, Irland och Nya Zeeland.
De här länderna har börjat visa vägen genom att inse behovet av att tillhandahålla pengar till länder som redan drabbas av klimatförändringarnas effekter, enligt Antigua och Barbudas premiärminister Gaston Browne.
– Det skulle vara rätt av de stora förorenarna, särskilt de som har varit inblandade i den historiska användningen av fossila bränslen, att följa detta exempel, sade han till delegaterna på COP27 häromdagen.
"Inga frikort"
Browne talade å sin egen och andra små önationers vägnar och pekade särskilt ut Kina och Indien som två länder som borde bidra med pengar till skador och förluster – trots att de fortfarande är tillväxtekonomier. Det var första gången som de räknades med bland andra stora utsläppare som de sårbara önationerna anser bör hållas ansvariga för de skador som redan har orsakats av den globala uppvärmningen.
– Vi vet alla att Kina och Indien är stora förorenare och den som förorenar måste betala. Här finns inga frikort att hämta, sade Browne.