Så kan koldioxid städas bort från luften

Vid foten av en isländsk vulkan sugs koldioxid från luften, blandas med vatten och förvandlas på ett par år till sten i berggrunden. Anläggningen, Orca, öppnade i höstas och är i nuläget den största i sitt slag. Den kan fånga in 4 000 ton koldioxid om året och avlägsnar därmed en del av den globala uppvärmningens största bov direkt från atmosfären.

Tekniken kallas DAC (Direct Air Capture) och får allt mer uppmärksamhet eftersom världens klimatarbete inte räcker för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader – något som skulle förhindra klimatförändringarnas mest förödande effekter. FN:s klimatpanel IPCC pekar i de flesta scenarier på att stora mängder koldioxid måste tas bort ur atmosfären, så kallade negativa utsläpp eller minusutsläpp, för att nå målet.

– Ju mer vi misslyckas med att minska våra utsläpp desto mer kommer vi att behöva minusutsläpp, säger Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet.

– Med de klimatbidrag som har lagts under Parisavtalet är budgeten för 1,5 grader slut runt 2028-2029. Allt som släpps ut därefter måste kompenseras med upptag. Det kan vara att odla skog eller sluta avskoga men tekniska lösningar behövs också.

Väldigt dyrt

CCS (Carbon Capture and Storage) är en annan metod för att fånga in och lagra koldioxid, men då stoppas utsläppen genom en dammsugare vid industriskorstenarna – till skillnad från DAC som fångar in redan gjorda utsläpp från luften.

Rökgaser från skorsten har en högre koncentration av koldioxid än atmosfären, vilket gör CCS billigare än DAC. Direktinfångning från atmosfären slukar energi under hela processen, i synnerhet om koldioxiden pumpas ner i backen för lagring och inte används i nya projekt.

– Med den teknik som finns i dag blir det väldigt dyrt. Ska direktinfångning ha potential att bidra till klimatarbetet måste det ske ett teknikgenombrott så att kostnaden sjunker radikalt, säger Fridahl.

– Så länge tekniken är så pass dyr gör den nog bara skillnad på marginalen.

Förespråkare av direktinfångning poängterar att tekniken kan användas var som helst, dygnet runt, på platser där det finns billig och förnybar energi och där det går att lagra koldioxid utan att behöva transportera den.

Startgroparna

Tekniken är fortfarande i sin linda. I nuläget finns runt 15 demoanläggningar för DAC. Den mängd koldioxid som Orca på Island kan suga upp varje år motsvarar utsläppen från 500 svenskar under samma tid.

Just nu förbereds dock mer storskaliga anläggningar, som vid USA:s största oljefält Permian Basin i Texas. 2024 ska den kunna fånga in en miljon ton koldioxid om året, men den vill oljebolaget Occidental använda för att utvinna mer fossila bränslen – som orsakar nya utsläpp vid förbränningen.

– I Texas handlar det om att kunna marknadsföra olja eller bränsle som hyfsat klimatpositivt eller klimatneutralt. Det blir en "greenwash" som kommer att slå tillbaka, säger Fridahl.

– I ett längre perspektiv kommer direktinfångning inte gynnas av att det används för dålig marknadsföring av väldigt klimatskadliga bränslen.

I Sverige?

Miljardärer som Bill Gates och Elon Musk har öppnat plånböckerna för projekt som ska utveckla koldioxidinfångning. Nya DAC-anläggningar planeras bland annat i Skottland och Norge och såväl USA:s regering som EU satsar på teknikutveckling.

På Chalmers pågår ett projekt, delfinansierat av Energimyndigheten och industriella aktörer, som undersöker förutsättningarna för DAC i Sverige och generellt.

– Som vanligt är det inte tekniken som begränsar utan aspekter som kostnad och var anläggningar kan stå. Vi utvärderar processer för DAC och tittar på frågor som var utsläppen ska redovisas om anläggningar ska stå utomlands, säger Filip Johnsson, professor i energisystem.

Förutom att dammsuga upp den redan utsläppta koldioxid som gör det svårt för världen att nå klimatmålen ser Johnsson att direktinfångning kan kompensera för utsläpp som är svåra att komma åt på något annat sätt.

– De flesta aktörer i samhället vill i första hand ta bort sina egna utsläpp, säger han.

– Men DAC kan kompensera sektorer som har svårt att ställa om, som långväga flyg och jordbruk. DAC ska inte ersätta någon annan teknik men klimatfrågan blir allt mer akut så vi behöver alla former av tekniker och åtgärder. Även de ganska kostsamma.