Vad Àr PFAS?
PFAS Àr ett samlingsnamn för tusentals Àmnen varav mÄnga framstÀllts för att stöta bort vatten, smuts och fett. De anvÀnds i alltifrÄn stekpannor, hygienartiklar och impregnering av textilier, till bekÀmpningsmedel och brandskum.
PFAS kallas "evighetskemikalier" eftersom de bryts ner extremt lÄngsamt eller inte alls. De Àr vitt spridda i miljön och nÀstan alla mÀnniskor har PFAS i kroppen i nÄgon grad.
Hur pÄverkar PFAS kroppen?
PFAS orsakar inte akuta hĂ€lsoproblem, men kan skada hĂ€lsan lĂ„ngsiktigt pĂ„ flera sĂ€tt. Ămnena pĂ„verkar vĂ„rt immunsystem och kan till exempel göra att vaccin ger sĂ€mre skydd hos barn. De kan rubba hormonsystemet och blodfetterna och pĂ„verka reproduktion och fosterutvecklingen. Studier pekar Ă€ven pĂ„ att de kan leda till minskad födelsevikt. PFAS kan ocksĂ„ öka risken för vissa cancerformer, sĂ„som testikelcancer och njurcancer.
För alla dessa effekter finns tydliga vetenskapliga bevis, Ă„tminstone nĂ€r det gĂ€ller Ă€ldre varianter av PFAS-Ă€mnen, enligt Mattias Ăberg som Ă€r forskare i toxikologi vid Karolinska institutet. Nya varianter finns det mindre forskning om men det finns goda skĂ€l att betrakta samtliga som skadliga för miljö och hĂ€lsa.
Hur fÄr vi i oss PFAS?
PFAS slĂ€pps ut i miljön bĂ„de nĂ€r varor produceras, anvĂ€nds och slĂ€ngs. VĂ€l ute i naturen hamnar det till sist i vĂ„rt dricksvatten och vĂ„r mat â de frĂ€msta vĂ€garna in i vĂ„ra kroppar. VĂ€l dĂ€r kan PFAS stanna kvar i decennier.
De flesta i Sverige fÄr i sig lÄga halter via mat, vatten och inomhusluft. Men dricksvatten och fisk frÄn förorenade omrÄden kan innehÄlla relativt höga halter. Ofta handlar det om föroreningar frÄn brandövningsplatser som spridits i miljön.
Enligt en undersökning frÄn Naturskyddsföreningen i fjol har över 200 000 svenskar sÄ höga halter PFAS i dricksvattnet att de bara via dagsbehovet av vatten passerar riktvÀrdet om det maximala totala intaget som den europeiska myndigheten för livsmedelssÀkerhet satt upp.
GĂ„r det att undvika PFAS?
Inte helt, men det gĂ„r att pĂ„verka sin exponering i viss mĂ„n. Framför allt handlar det om att undvika fisk frĂ„n insjöar i förorenade omrĂ„den, enligt Mattias Ăberg.
HÄll koll pÄ kommunens rÄd och lokala kostrekommendationer om insjöfisk, tipsar han.
För att minska spridningen av Ă€mnena till miljön kan man frĂ„ga tillverkare av exempelvis funktionsklĂ€der om de innehĂ„ller PFAS, tycker Ăberg.
Vissa PFAS-Àmnen Àr företagen skyldiga att informera om dÄ de anvÀnds, men problemet Àr att det hela tiden kommer nya som inte omfattas av kravet.
Hur kan man skydda sitt barn mot PFAS?
Barn kan snabbare överskrida grÀnsvÀrdet för PFAS som de fÄr i sig via dricksvatten eftersom de har mindre kroppsvolym. Barn som fÄr i sig höga halter pÄverkas ocksÄ under större del av livet Àn de som fÄr i sig Àmnet i vuxen Älder.
Mattias Ăberg menar att det bĂ€sta sĂ€ttet att skydda barn â förutom att se till att de inte Ă€ter fisk frĂ„n förorenade omrĂ„den â Ă€r att se till att dricksvattnet renas frĂ„n PFAS.
FrÄn och med 2026 Àr alla större vattenproducenter skyldiga att göra det. PÄ flera hÄll i landet testas olika metoder och man har kunnat fÄ ner halterna.
Det Àr svÄrt att rena vattnet sjÀlv, men man kan frÄga kommunen och vattenbolagen vad de gör och se till sÄ att de renar vattnet.