Nekas skadestånd för giftvatten: "Till HD"

Ett kommunalt vattenbolag i Ronneby är inte skyldigt att betala skadestånd till invånare som fått sitt dricksvatten förorenat med giftiga kemikalier. Det slår hovrätten fast i en dom, som kommer att överklagas till Högsta domstolen. –Nu blir inte julen som man har tänkt sig, säger Herman Afzelius, PFAS-föreningens ordförande, till TT.

PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius och medlemmar i föreningen i hans hem i Kallinge efter domen i hovrätten över Skåne och Blekinge på tisdagen.

PFAS-föreningens ordförande Herman Afzelius och medlemmar i föreningen i hans hem i Kallinge efter domen i hovrätten över Skåne och Blekinge på tisdagen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Hälsa2022-12-20 05:00

Föreningen ställer in sig på att överklaga hovrättens dom och försöka få prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD).

– Vi är redo att ta detta till HD, säger Afzelius.

Besvikelsen är enorm:

– Man är lite tom, säger han.

"Orimligt beviskrav"

Hovrätten över Skåne och Blekinge river med sitt beslut upp en dom från Blekinge tingsrätt våren 2021. Tingsrätten ansåg att vattenbolaget var skadeståndsskyldigt. De drabbade skulle få kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker.

– Den bevisning som åberopats i målet handlar i princip uteslutande om hur PFAS inverkar på befolkningsgrupper. Det är ingen bevisning som är knuten till den enskilda individen, förutom de provtagningsresultat som finns, säger hovrättsrådet och rättens ordförande Sofia Olsson till TT.

Herman Afzelius:

– Det blir lite extra tungt när hovrätten ska kräva bevisning som inte ens går att bevisa. Det går ju inte. Forskningen är inte så långt fram. Det försökte vi trycka på i hovrätten – att det är ett orimligt beviskrav. De är väldigt restriktiva, hovrätten, de vågar inte sticka ut hakan, säger han.

Invånarna i Kallinge och Ronneby som har stämt vattenbolaget – i hovrätten rör det sig om 154 personer – ska ersätta det kommunala vattenbolaget för rättegångskostnaderna.

– Det är ingen överraskning. Det är så det funkar, säger Afzelius.

Inte en personskada

Hovrätten anser att de höga halterna av PFAS i blodet visserligen innebär en förändring av kropparna, men att personerna som har stämt vattenbolaget inte har kunnat bevisa att förändringen i sig utgör en skada på kroppen.

– En risk för att drabbas av en framtida skada är inte en färdig personskada. En risk innebär inte att alla kommer att drabbas av en sjukdom eller ett hälsotillstånd, säger hovrättsrådet Sofia Olsson.

– Utifrån den bevisning som finns kan man inte dra slutsatsen att alla de här 154 personernas kroppar har blivit försämrade, fortsätter Olsson.

Det har gått nio år sedan beskedet kom i december 2013 att Brantafors vattenverk i Kallinge måste stängas efter att höga halter av PFAS-kemikalier upptäckts i dricksvattnet.

– Det har varit en lång resa. Man kunde väl aldrig föreställa sig att det skulle ta så lång tid, säger Herman Afzelius.

Drabbad av ovanlig cancer

Fem personer i PFAS-föreningens styrelse har under åren drabbats av cancer.

– Jag själv har fått en ovanlig mjukdelscancer. Av den kunskap jag fått till mig finns det bara ett 40-tal kända fall i världen, säger Herman Afzelius.

Om hans cancer är kopplad till PFAS-föroreningen kan han inte bevisa.

– Med den här typen av ovanlig cancer vet man inte exakt vad det beror på, men det som forskningen har kommit fram till som innebär en ökad risk för att drabbas är fyra faktorer. Ärftlighet, att man har varit drabbad av lymfödem, genomgått strålbehandling för annan typ av cancer eller har varit exponerad för vissa typer av kemikalier, säger Herman Afzelius och fortsätter:

– Ingen av de första tre faktorerna är aktuella för mig. Vad blir kvar då? Kemikalier.

Bakgrund: PFAS-skandalen i Blekinge

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perfluorerade ämnen i grundvattnet i Kallinge och Ronneby.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

20 september 2016: PFAS-föreningen stämmer Ronneby miljö och teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

27 juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.

14 juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.

13 april 2021: Blekinge tingsrätt meddelar sin dom och slår fast att det kommunala vattenbolaget är skyldigt att betala skadestånd. Skadeståndsskyldigheten gäller kompensation för personskada i form av förhöjda halter av PFAS i blodet, vilket kan ge hälsorisker. Däremot är bolaget inte skyldigt att betala skadestånd för den oro för ohälsa som uppstått.

Våren 2021: Det kommunala vattenbolaget överklagar tingsrättens dom till hovrätten.

20 december 2022: Hovrätten över Skåne och Blekinge kommer med sin dom, som river upp tingsrättens dom. Hovrätten slår fast att vattenbolaget inte är skyldigt att betala skadestånd.


Fakta: PFAS

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 4 700 olika PFAS-ämnen.

PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar, samt från inomhusluft eftersom ämnena sprids från prylar och material i våra hem.

Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.

Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.

PFAS kan också överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.

Källor: Kemikalieinspektionen och Karolinska institutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!