Miljarder satsas för minskad psykisk ohÀlsa

Fler mĂ„ste fĂ„ hjĂ€lp – och det snabbare – anser regeringen som satsar ytterligare pengar pĂ„ arbetet mot psykisk ohĂ€lsa.
–Alldeles för mĂ„nga barn och vuxna mĂ„r dĂ„ligt, sĂ€ger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen.

Regeringen skjuter till ytterligare pengar i arbetet mot psykisk ohÀlsa. Arkivbild.

Regeringen skjuter till ytterligare pengar i arbetet mot psykisk ohÀlsa. Arkivbild.

Foto: Stina Stjernkvist/TT

HĂ€lsa2021-09-12 09:27

Enligt regeringen behövs det en lÄngsiktig satsning för att bekÀmpa den psykiska ohÀlsan i befolkningen. Ytterligare 1,5 miljarder kronor lÀggs till arbetet mot psykisk ohÀlsa per Är under 2023 och 2024. Totalt avsÀtts dÀrmed 2,2 miljarder kronor per Är.

– Psykisk ohĂ€lsa orsakar ett vĂ€ldigt stort lidande. Vi ser en negativ utveckling som mĂ„ste vĂ€ndas, sĂ€ger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP).

FÄ hjÀlp snabbt

Regeringen vill bland annat stÀrka vÄrdcentralerna för att de bÀttre ska kunna hantera frÄgor som rör psykisk ohÀlsa och ge mer resurser till arbetet för att motverka sjÀlvmord.

Även köerna till barn- och ungdomspsykiatrin ska minskas och landets ungdomsmottagningar fĂ„r ökade resurser sĂ„ att stöd och hjĂ€lp nĂ„r barn och unga innan de mĂ„r alltför dĂ„ligt.

– Om man lider och har stor psykisk ohĂ€lsa sĂ„ mĂ„ste man fĂ„ hjĂ€lp fort, sĂ€ger hon.

I den nationella folkhĂ€lsoenkĂ€ten frĂ„n 2020, som genomförs av FolkhĂ€lsomyndigheten, svarade 41 procent av befolkningen, 16–84 Ă„r, att de har besvĂ€r som Ă€ngslan, oro eller Ă„ngest. 6 procent av dem uppgav att besvĂ€ren var svĂ„ra.

Bland kvinnorna svarade nÀrmare hÀlften (49 procent) att de hade besvÀr som exempelvis Ängest. Bland mÀnnen var den siffran 33 procent.

MÄste vÀnda

För att minska den psykiska ohÀlsa i befolkningen och Àven se till att den inte leder till allvarligare tillstÄnd behöver det förebyggande arbetet bli Ànnu bÀttre.

– Det grundlĂ€ggande Ă€r att man inte ska mĂ„ dĂ„ligt, sĂ€ger Åsa Lindhagen.

– Det Ă€r mĂ„nga som lider av psykisk ohĂ€lsa och det mĂ„ste vi vĂ€nda.

Fakta: Unga och psykisk ohÀlsa

SjÀlvrapporterade besvÀr som exempelvis Ängest och oro har sÀrskilt ökat bland yngre kvinnor, visar den senaste nationella folkhÀlsoenkÀten frÄn FolkhÀlsomyndigheten frÄn 2020.

I enkÀten uppgav 14 procent av befolkningen (i Äldern 16-84 Är) att de kÀnde sig stressade. Bland kvinnor i Äldern 16-29 Är var den siffran 33 procent och bland mÀn i samma Älder 17 procent.

Under Ären 2013-2017 har andelen barn i gruppen 13-17 Är och andelen unga vuxna, 18-24 Är, som fÄtt vÄrd inom den specialiserade öppenvÄrden för nÄgon psykiatrisk diagnos eller fÄtt lÀkemedelsbehandling, ökat. Den största ökningen syns bland unga vuxna och framför allt hos unga kvinnor, enligt Socialstyrelsen.

Drygt 12 procent av alla unga vuxna vÄrdades 2017 för nÄgon form av psykiatrisk diagnos eller fick behandling med lÀkemedel.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten, Socialstyrelsen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!