Liten pandemieffekt på psykiska välmåendet

Många hade nog förväntat sig att pandemin skulle få tydliga effekter för det generella välmåendet i Sverige. Men enligt en ny studie från Folkhälsomyndigheten har det inte blivit så.

– När vi drog igång det här projektet hade vi kanske förväntat oss att ser mer tydliga konsekvenser av pandemin, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, om den svenska statistiken.

Färre självmord

Antalet vårdade patienter i psykiatrin sjönk något under mars till augusti 2020 jämfört med året innan. Samtalen till SOS alarm där hot om självmord uttrycktes ökade något förra året i förhållande till 2019. Detta återspeglas dock inte i statistiken för antalet döda i suicid: 2019 dog 1 269 till följd av detta, en siffra som gick ner till 1 168 under fjolåret.

Hillevi Busch understryker dock att situationen på många sätt är mer komplex och att det är viktigt att ha i åtanke att undersökningen endast ger en överblick för befolkningen som helhet.

– Vi har självklart sett tendenser till att det finns grupper som farit betydligt mer illa, både av pandemin men också av dess konsekvenser.

"Finns en fortsatt risk"

Att fånga upp de här grupperna innebär en utmaning eftersom dem enligt Busch många gånger inte vill ställa upp för intervjuer.

– Däremot har vi intervjuat representanter i organisationer som representerar de här grupperna och de har uppmärksammat till att många där har rapporterat ökade besvär med bland annat ångest och depression. Tyvärr handlar det om grupper som har det svårt från början och som får det ännu svårare när något sådant här inträffar.

Hon lyfter också fram att en trolig förklaring till att inte fler upplevt sig ha mått dåligt har att göra med att samhället förberedde sig på en ökad psykisk ohälsa och att det därför vidtogs åtgärder för att möta detta.

– Jag ser helt klart att det finns en fortsatt risk. Därför är det viktigt att vi behåller den här beredskapen eftersom det kan komma effekter.