De drack giftvattnet: "Det här ska vi leva med"

Rätt till skadestånd eller ej? 155 människor har stämt det kommunala vattenbolaget för att ha fått dricksvatten förorenat med PFAS-kemikalier – vilket kan ge hälsorisker. Nu väntar hela Kallinge på Högsta domstolens avgörande.

Tim Karlsson funderar mycket över vad PFAS kan leda till i kroppen.

Tim Karlsson funderar mycket över vad PFAS kan leda till i kroppen.

Foto: Magnus Lejhall/TT

Hälsa2023-12-04 05:31

– I går fick jag reda på två cancerfall till här, en med strupcancer och en ändtarmscancer. Vi är flera som har drabbats, den ena efter den andra, säger Louise Karlsson.

Hon serverar kaffe med laktosfri mjölk hemma vid köksbordet i den nyrenoverade villan utanför Kallinge i Blekinge.

Sonen Tim, 24 år, kommer och sätter sig och börjar berätta om sina skolår.

– Jag mådde alltid illa, jag gjorde skolan hemifrån i åttan till nian, för annars skulle jag behövt springa på toa och missa lektioner.

Kissar blod

Han är uppväxt i huset och har druckit kranvattnet precis som alla andra. I dag har Tim flera hälsoproblem, och har diagnosticerats med den kroniska tarmsjukdomen Chrons.

Mamma Louise har å sin sida opererats för urinblåsecancer.

– I mars förra året så kissade jag blod första gången. Då fick jag en penicillinkur och åker hem, minns hon.

– Sedan i slutet av juli kör jag till jobbet, och redan när jag kommer fram behöver jag gå och kissa men kan inte. Så jag trycker till och det bara slafsar ut stora blodklumpar i toaletten....

TT: Vilka bevis har du för att detta är orsakat av PFAS?

Louise Karlsson öppnar en tjock pärm som ligger på köksbordet.

– Här har du ett papper som säger hur höga halter det finns i mitt blod. 1 150 nanogram.

Stämmer vattenbolag

2013 är skandalen ett faktum. Då upptäcker det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet i det lokala vattenverket i Kallinge.

Orsaken visar sig vara utsläpp från brandskum på försvarets brandövningsplats som ligger i närheten.

Drabbade bildar en förening, och över 150 invånare beslutar sig för att gå till domstol.

Nu börjar en lång process.

I Blekinge tingsrätt vinner Kallingeborna då rätten anser att vattenbolaget var skadeståndsskyldigt. Halterna av PFAS i Kallingebornas blod är bland de högsta som uppmätts i världen, skriver domstolen.

Förhöjda halter av PFAS i blodet kan leda till hälsorisker och kan exempelvis påverka njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, och PFAS har kopplats till ökad risk för vissa typer av cancer.

Så jävla liten

Men Kallingeborna får inget skadestånd. Enligt hovrätten innebär de höga halterna av PFAS i blodet visserligen en förändring av kropparna – men domstolen anser samtidigt att de som har stämt vattenbolaget inte har kunnat bevisa att förändringen i sig utgör en skada på kroppen.

Louise Karlsson är fortfarande upprörd över den senaste domen. Rösten brister.

– Man har så mycket känslor för man blir så arg. Man är så jävla liten. Det här ska vi leva med resten av våra liv, den här oron.

Om Högsta domstolen kommer fram till samma slutsats som hovrätten går byborna vidare, menar Louise Karlsson som är aktiv i PFAS-föreningen som drivit saken.

– Är det EU-domstolen vi ska gå till då? Jag tror det, säger hon och fortsätter:

– Då vet jag ju att jag gjort allt jag kan för framtiden och för att hjälpa mina barn. Jag kan inte sluta kämpa.

Sonen Tim fyller i:

– Varje gång man mår dåligt tänker jag: "Är det något annat som kommer nu? Någon annan sjukdom som format sig?" Man tänker på gener, om man själv ska ha barn. Hur mycket av detta går vidare?

Rätt till skadestånd – eller ej? Tim Karlsson och hans mamma Louise Karlsson väntar nu på Högsta domstolens dom.
Rätt till skadestånd – eller ej? Tim Karlsson och hans mamma Louise Karlsson väntar nu på Högsta domstolens dom.
Fakta: PFAS

PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsyror och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 10 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.

I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar.

Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.

Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.

Tillsammans med bland annat Tyskland och Danmark har Sverige lagt ett förslag om ett totalförbud av PFAS inom EU. Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS. Det kan vara på plats först 2026–2027.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Källor: Kemikalieinspektionen, Karolinska institutet, Arbets- och miljömedicin i Lund och Göteborg

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!